tag:blogger.com,1999:blog-2978439183565005382024-03-15T18:09:19.217-07:00ब्लॉग: श्रुतिसागर आश्रम (Shrutisagar Ashram)Founded in 1989 by Param Pujya Swami Swaroopanand Saraswati, Shrutisagar Ashram is an institute of Knowledge for traditional study of Advaita Vedanta or Non Dualism and Sanskrit. Over last 3 decades Shrutisagar Ashram is engaged in various Religious, Educational and Social activities.Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/09740160668275337614noreply@blogger.comBlogger599125tag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-1209654537084559172024-03-12T07:14:00.000-07:002024-03-12T07:14:34.855-07:00ज्ञान आणि असंमोह | Infatuation-Proof Knowledge<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDO03A3b9CHyUqwyNVWndobjqOL9HHsJNYULVdrkjRsbdHkrzbG6AZmP2teoVZhBRq-Ljoa4VNlP8p4etYerHOWEqU0HeQ4jNnsXym8hSgLsRDwbyRObG_FnSSdLqjHmULPX2A-CImA_DqYwPGLo6ZH38ZZiF452W0QElbkZaIZmgbiP4alBMAnRn1u6E/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDO03A3b9CHyUqwyNVWndobjqOL9HHsJNYULVdrkjRsbdHkrzbG6AZmP2teoVZhBRq-Ljoa4VNlP8p4etYerHOWEqU0HeQ4jNnsXym8hSgLsRDwbyRObG_FnSSdLqjHmULPX2A-CImA_DqYwPGLo6ZH38ZZiF452W0QElbkZaIZmgbiP4alBMAnRn1u6E/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">ज्ञान – <b>आत्मादिपदार्थानाम् अवबोधः इति
ज्ञानम् |</b> </span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">आत्मा
आणि अनात्मा या दोघांचे यथार्थ स्वरूप जाणणे म्हणजेच ज्ञान होय. सारासार विवेकबुद्धीने मनुष्य विश्वामध्ये सत्य
काय ? आणि असत्य काय ? शाश्वत काय ? आणि अशाश्वत काय ? याचा शोध घ्यायला लागतो. त्यावेळी त्याला समजते की, जे जे निर्माण झालेले
आहेत ते सर्व विषय, स्थावर-जंगम, विश्व, देह वगैरे सर्वच नाशवान आहे. अनित्य आहे. याही पुढे विचार करायला लागतो त्यावेळी दिसते
की, <u>शरीर, इंद्रिय, प्राण, मन, बुद्धि, चि</u></span><u><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">त्त</span></u><u><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">, अहंकार, हे सर्व विकारवान असून त्या सर्वांच्या मागे असलेले अधिष्ठान हेच
चिरंतन, शाश्वत नित्य आहे. तेच अंतिम सत्य
आहे.</span></u><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">सत् </span></b><b><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">आणि</span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> असत्</span></b><b><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> हे समजणे म्हणजे पूर्ण ज्ञान नाही. तर
सर्व </span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">असत्</span></b><b><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> पदार्थांचा त्याग करून फक्त स</span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">द्व</span></b><b><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">स्तूचाच आश्रय घेतला पाहिजे आणि स</span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">द्व</span></b><b><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">स्तूमध्येच निष्ठा प्राप्त करणे, हे खरे ज्ञान होय. </span></b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">परंतु पुष्कळ वेळेला आपण पाहातो की, सत्य
आणि असत्य जरी समजले तरी स्वार्थ, लोभ, कामना वगैरेंनी प्रेरित झाल्यामुळे मनुष्य
जीवन जगताना सतत तडजोड करतो. तो सत्याचा
त्याग करतो आणि स्वार्थाचा आश्रय घेऊन अधर्माचे अनुसरण करतो. म्हणून <b>सत्य आणि असत्य समजणे म्हणजे खरे
ज्ञान नसून असत्याचा त्याग करून सत्यामध्ये दृढ निष्ठा प्राप्त करणे म्हणजेच खरे
ज्ञान होय. या ज्ञानामुळे जीव-जगत-ईश्वर
यामध्ये अज्ञानाने निर्माण केलेला कल्पित भेद तसेच </b></span><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">द्वैत</span></b><b><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> भाव संपूर्ण निरास होतो आणि </span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">अद्वैता</span></b><b><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">ची अनुभूति येते. </span></b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">असंमोहः – <b>विपरीत भावनानुदयः इति असंमोह
|</b> </span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">मनुष्यामध्ये
“अहं कर्ता”, “अहं भोक्ता”, “अहं सुखी”, “अहं दुःखी”, “अहं मर्त्य”, “अहं देहः” या
सर्व विपरीत भावना आहेत. या अज्ञानामधून
निर्माण होतात. <u>ज्यावेळी साधक
स्वस्वरूपामध्ये निष्ठा प्राप्त करतो त्यावेळी निश्चयात्मक ज्ञानाने विपरीत भावना
निरास होते. ती ज्ञानाची संशय-विपर्ययरहित
अवस्था म्हणजेच असंमोह होय. त्यानंतर
पुन्हा त्याला मोह निर्माण होत नाही.</u> श्रुति
म्हणते - </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">यस्मिन्सर्वाणि भूतान्यात्मैवाभूद्विजानतः |
</span></b><b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"><o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">तत्र को मोहः कः शोक एकत्वमनुपश्यतः || (ईश.
उप. ७) </span></b><b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"><o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">ज्या स्वरूपामध्ये सर्व भूतमात्रे आत्मस्वरूपच
होतात, अशा ज्ञानाने जो सर्वांच्यामध्ये एकत्व पाहातो त्याला कोणता मोह आणि कोणता
शोक आहे ? म्हणजेच तो शोकमोहरहित होतो. तीच असंमोहाची अवस्था आहे. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><br /></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">- "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20_65&product_id=66"><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">श्रीमद्</span><span lang="SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> भगवद्गीता</span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्वरूपानन्द </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">, </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">तृतीय </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">डिसेंबर २००२ </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20_65&product_id=66"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Shreemad
Bhagavad Geeta</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param
Poojya Swami Swaroopanand Saraswati, 3rd
Edition, December 2002</b></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiRGAm4UIe9-EyhfkgZdB1rIveifFl1Ur-yoqRx9Qr2G7I-yoTrbr1tNJz-81-SLrZX7zQy8ZjfdgNcfBRSBg0dF5f22z9wNtsaVjZ3Ol6q0eMwYYkbeKxI_nujauNugVCL4LpJCUCdxDOny4jIjl_tIbbcXpyx1-KBPGdjOOiWdGxYjqWzvtpTQCFzKME/s168/ShimadBhagavadGita.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="168" data-original-width="112" height="168" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiRGAm4UIe9-EyhfkgZdB1rIveifFl1Ur-yoqRx9Qr2G7I-yoTrbr1tNJz-81-SLrZX7zQy8ZjfdgNcfBRSBg0dF5f22z9wNtsaVjZ3Ol6q0eMwYYkbeKxI_nujauNugVCL4LpJCUCdxDOny4jIjl_tIbbcXpyx1-KBPGdjOOiWdGxYjqWzvtpTQCFzKME/s1600/ShimadBhagavadGita.jpg" width="112" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-51622640201622572482024-03-05T07:06:00.000-08:002024-03-05T07:06:21.048-08:00विचार आणि वासना | Thinking - Dealing With Desires<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1XTTxAHXBLnMcg82Xf_9LxUcSqwDikzYxHuVs3dWd4DsBdmuWTHNJHEEMaItmbd1tc-ZLN3c60d1uKRHOPL2KuUJoRgyX3fTETpq4GCVeXJQKjcSVlAx8buOiylS55NTfuEKQTgew4-LaGoLT42IlNEggnlTFdx17r1IUr-uz16oRqQ91Xl1fpnb7D78/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1XTTxAHXBLnMcg82Xf_9LxUcSqwDikzYxHuVs3dWd4DsBdmuWTHNJHEEMaItmbd1tc-ZLN3c60d1uKRHOPL2KuUJoRgyX3fTETpq4GCVeXJQKjcSVlAx8buOiylS55NTfuEKQTgew4-LaGoLT42IlNEggnlTFdx17r1IUr-uz16oRqQ91Xl1fpnb7D78/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">अंतःकरणामध्ये विकाराचा अभाव असेल तर मनामध्ये
अनेक वासना प्रबल होतात. एकामागून एक विषयकामना
निर्माण होतात. मनुष्य कामना पूर्ण करण्यासाठी
त्याबरोबर वाहत जातो. आयुष्यभर कामना पूर्ण
करीत राहतो. तेथे त्याचा विचार जागृत नाही.
मात्र <u>विचारी मनुष्य वासना उत्पन्न झाल्यावर
प्रथम विचार करेल की, ही वासना योग्य आहे की अयोग्य आहे ? अयोग्य वासना असेल तर विचार मनुष्याला त्यापासून
परावृत्त करेल.</u> <b>शास्त्रश्रवणाचे संस्कार
झाल्यामुळे त्यावेळी मनुष्याला शास्त्राचे स्मरण होईल. आपण गुरुंच्याकडून काय ऐकले होते, याचे स्मरण होऊन
मनुष्य शास्त्रनिषिद्ध कर्मांच्यापासून निवृत्त होईल. </b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">वेद मनुष्याला अनेक विधि-निषेध देतात. मनुष्याने
काय करावे आणि काय करू नये, हे स्पष्टपणे सांगतात. त्याच्या आधारेच मनुष्य विचार करू शकतो. <b>विचाराने योग्य कामना पूर्ण करणे आणि अयोग्य कामनेचा
त्याग करणे हेच मनुष्याचे कर्तव्य आहे. मनामध्ये
उत्पन्न होणाऱ्या सर्व कामनांच्यावर विचाराची मोहर लागली पाहिजे. हेच विचाराचे कार्य आहे. </b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">परंतु जेथे विचारच नसतो तेथे असंख्य वासना प्रबल
होऊन वासनारूपी घनदाट अरण्य बनते. जसे पावसाळ्याच्या
दिवसांमध्ये सूर्याचे दर्शन होत नाही. त्यावेळी
अरण्यामध्ये जंगली वनस्पतींचे रान माजते. त्याचप्रमाणे
विचार नसेल तर संकटरूपी अरण्य घनदाट होते. <u>वाईट वासनांच्याजवळ संकटे लपून बसलेली असतात.
त्यामुळे मनुष्य त्या वासना पूर्ण करायला लागला
की, त्याच्यावर संकटे कोसळतात. म्हणून विचाररूपी
धारदार शस्त्राने वासनारूपी किंवा संकटरूपी अरण्यामधील वाढलेल्या रानटी वृक्षांचा छेद
केला पाहिजे. त्यासाठी मनुष्याने विचाराने
सावध-दक्ष राहिले पाहिजे. </u><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">- "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=184"><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">योगवासिष्ठ</span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" </span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">(</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">द्वितीय</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मुमुक्षुव्यवहार</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रकरण</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">)</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्थितप्रज्ञानंद</span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रथम </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मे</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">२०१९</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=184"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Yogavashishtha</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param
Poojya Swami Sthitapradnyanand Saraswati, 1<sup>st</sup> Edition, May 2019</b></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNtvlocexa1I3MzjjmSXzsKE1VwBGRHHXzmVsTO2P19JSiyPBxtKHdKcMpWzcxem8L3BVPtofqZZ6EXcyf43JTqOGl4z-ft7NvvKHzcl_Snw8pKLiwpxkeMyPMjXQMsOcAc7k7OYUsb5Sfb2H5plc63HHsEruwxE171pr6-ovR8EpIsv8bZK1RmDz7gQ8/s3074/YogWaasishtha02.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3074" data-original-width="2190" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNtvlocexa1I3MzjjmSXzsKE1VwBGRHHXzmVsTO2P19JSiyPBxtKHdKcMpWzcxem8L3BVPtofqZZ6EXcyf43JTqOGl4z-ft7NvvKHzcl_Snw8pKLiwpxkeMyPMjXQMsOcAc7k7OYUsb5Sfb2H5plc63HHsEruwxE171pr6-ovR8EpIsv8bZK1RmDz7gQ8/s320/YogWaasishtha02.jpg" width="228" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-35575117438756931692024-02-27T05:14:00.000-08:002024-02-27T05:14:19.246-08:00विश्वाचे पारमार्थिक स्वरूप | Spiritual Nature of The World<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4PXdo4sjxLYQ_2tYUHK7vsQIy4aVNUT1eq7-Uf7KtKGC_4PLDxfwK4DNNVTMoJMEMb2vzpsR73AiEmIp9IUuZr-Y99n5inQgy5h6_3icy8OCXsa9TXCKQpagM5XbhyphenhyphenFVy8afugj0Jk9ZNdQAqzAwyjPM7F6WYUGZl5j-MyUlNThgjstuoaTyRh6nC0z4/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4PXdo4sjxLYQ_2tYUHK7vsQIy4aVNUT1eq7-Uf7KtKGC_4PLDxfwK4DNNVTMoJMEMb2vzpsR73AiEmIp9IUuZr-Y99n5inQgy5h6_3icy8OCXsa9TXCKQpagM5XbhyphenhyphenFVy8afugj0Jk9ZNdQAqzAwyjPM7F6WYUGZl5j-MyUlNThgjstuoaTyRh6nC0z4/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">विश्व हे ब्रह्मस्वरूप आहे. ज्ञान प्राप्त झाल्यानंतर ज्ञानी पुरुषाला विश्व
दिसणारच ! ज्ञानी पुरुषाला हे सर्व मिथ्या
आहे, हे समजले परंतु तरी सुद्धा डोळ्यांना विश्वच दिसेल. परंतु आत तो – </span><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">बाधितअनु</span></b><b><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">वृ</span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">त्या</span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">पश्यति
|</span></b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> </span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">ज्ञानानंतर जर तो विश्वामध्ये राहत असेल, व्यवहार करीत असेल, तर त्याचे हे
सर्व व्यवहार, कर्म </span><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">बाधितअनु</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">वृ</span><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">त्ती</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">ने चालतात. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">मरुमरीचिकावत् |</span></b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> </span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">म्हणजेच जसे वाळवंटामधील वाळूवर
पाणी नाही, हे समजते. <u>पाणी मिथ्या आहे,
हे बुद्धीला समजल्यानंतर डोळ्यांना पुन्हा जरी पाणी दिसले तरी बुद्धि सतत सांगते
की, तेथे पाणी नाही. त्यामुळे तो पुरुष
कधीही त्या पाण्यामध्ये प्रवृत्त होत नाही.</u> त्याचप्रमाणे ज्ञानी पुरुषाला या दृश्य विश्वाचे
मिथ्यात्व समजले की, तो पुन्हा कधीही त्यात प्रवृत्त होत नाही. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">याठिकाणी विश्वाचा निरास करून त्याच ठिकाणी
ब्रह्मस्वरूपाचे दर्शन घेतले जाते. म्हणून
म्हणतात – </span><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">आत्मा एव सत्यं अन्यत मिथ्या इति |</span></b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> </span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">म्हणून
<b>अज्ञानी पुरुष अध्यास पाहतो आणि ज्ञानी पुरुष अज्ञानाचा निरास करून अध्यासाचे
अधिष्ठान पाहतो.</b> म्हणून प्रथम
विश्वाचा निरास केला पाहिजे आणि निरास करण्यासाठी प्रथम अध्यास केला पाहिजे. </span><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">अध्यारोपअपवादाभ्यां गुरुः
शिष्यं उपदिशति | </span></b><u><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">विश्वाच्या दृष्टीने पाहिले तर विश्व ब्रह्मस्वरूप आहे आणि ब्रह्मस्वरूपाच्या
दृष्टीने पाहिले तर विश्व मिथ्या आहे. जसे,
सर्पाच्या दृष्टीने पाहिले तर सर्प रज्जूस्वरूप आहे. परंतु रज्जूच्या दृष्टीने पाहिले तर साप नाहीच.</span></u><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> तो मिथ्या, भासमान आहे. याला म्हणतात – अन्वय आणि व्यतिरेक. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">भाष्यकार शेवटी सिद्धान्त मांडतात – फक्त
आत्मा हा एकच सत्य आहे. जे दिसते ते सर्व
विश्व मिथ्या, मनोकल्पित, भासात्मक आहे. म्हणून
आचार्य म्हणतात – </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">श्लोकार्धेन प्रवक्ष्यामि यदुक्तं ग्रंथकोटीभिः
| </span></b><b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"><o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">ब्रह्म सत्यं जगन्मिथ्या जीवो ब्रह्मैव
नापरः || (</span></b><b><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">शांकरभाष्य) </span></b><b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">आचार्य सांगतात की, <u>या अर्ध्या श्लोकामध्ये
मी संपूर्ण शास्त्राचे सार सांगतो. ब्रह्म
हे सत्य आहे. त्याव्यतिरिक्त अन्य सर्व
मिथ्या आहे आणि जीव हा स्वतःच पारमार्थिक स्वरूपाने परब्रह्मस्वरूप आहे.</u> हाच संपूर्ण वेदांचा, श्रुतींचा निर्णय, सार,
निश्चित असा अर्थ आहे. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><u><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></u></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">- "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20_66&product_id=69"><span lang="SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मुण्डकोपनिषत् </span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्थितप्रज्ञानंद</span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">, </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रथम </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मार्च २००७ </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20_66&product_id=69"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Mundakopanishad</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param Poojya
Swami Sthitapradnyanand Saraswati, 1<sup>st</sup> Edition, March 2007</b></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhJuS2-O04wVfT-i1OV0uBsRtlAK6FcVW64DeVrUQEMC-Wa3ie3hrU6U77qRx1ICfPr2G4qL-6CGc8rUm_WiQViuT8IUXDn8iQrWUUVMEd7CrUCMb-lUP0el7WB1I4PiLtQmfri2f-pjUAumGsJk8QKh_BsDHFcrgdoVVgvsh_9zcB7fHis5msZIMoBL2I/s2048/Picture%20003.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1361" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhJuS2-O04wVfT-i1OV0uBsRtlAK6FcVW64DeVrUQEMC-Wa3ie3hrU6U77qRx1ICfPr2G4qL-6CGc8rUm_WiQViuT8IUXDn8iQrWUUVMEd7CrUCMb-lUP0el7WB1I4PiLtQmfri2f-pjUAumGsJk8QKh_BsDHFcrgdoVVgvsh_9zcB7fHis5msZIMoBL2I/s320/Picture%20003.jpg" width="213" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-37592502340539365902024-02-20T05:53:00.000-08:002024-02-20T05:53:29.884-08:00बंधन म्हणजे काय ? | What Is Bondage ? <p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcXfQoenom647651Sq_JrLU1TwGHd6zO8jqZ4vyu-EuOZTSeqXSpiKsg5iE7Oobk7zou0iux7XYkPhSeejZRceM3ZRM-rcOgLBpajjbX7_x_nLA_y4rX5DVJemkRFDac3xUMzF4ZC0sSgbcmvSS3WYp1wCfWkdOQLfvZGTn6mzAf61Hk59loWPxDvpJFk/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcXfQoenom647651Sq_JrLU1TwGHd6zO8jqZ4vyu-EuOZTSeqXSpiKsg5iE7Oobk7zou0iux7XYkPhSeejZRceM3ZRM-rcOgLBpajjbX7_x_nLA_y4rX5DVJemkRFDac3xUMzF4ZC0sSgbcmvSS3WYp1wCfWkdOQLfvZGTn6mzAf61Hk59loWPxDvpJFk/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">हे रामा ! आता प्रथम मी तुला बंधन म्हणजे काय? ते सांगणार आहे.
सर्व जीवांना जन्मल्यापासून मृत्युपर्यंत बंधनाचाच
अनुभव येतो. "मी खूप बांधलो गेलोय",
असे सर्वजण म्हणतात. परंतु <u>हे बंधन म्हणजे
काय? हे समजले तर, आपोआपच मोक्षाचेही स्वरूप समजू शकेल.</u> म्हणून हे रामचंद्रा! तुला आता मी प्रथम बंधनाचे
स्वरूप सांगतो. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">द्रष्ट्याला दृश्याची सत्ता दिसणे
म्हणजे बंधन होय. कारण द्रष्टा हा दृश्यामुळेच
बद्ध होतो. आणि दृश्याचा अभाव झाला की द्रष्टा
मुक्त होतो.</span></b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> हे
अंग ! हे रामचंद्रा ! दृश्य दिसणे म्हणजेच बंधन होय. डोळे उघडले की, द्रष्टा-दर्शन-दृश्य हा व्यवहार चालू
होतो. विश्वामध्ये द्रष्टा आणि दृश्य या दोनच
वस्तु आहेत. त्याला 'अहं - मी' आणि 'इदं -
हे' असे म्हणतात. हे सर्व दिसते ते जग म्हणजे
'दृश्य' आणि दृश्याला पाहणारा 'मी' म्हणजे 'द्रष्टा' होय. <u>केवळ द्रष्ट्याची सत्ता असली असती, तर काहीच समस्या नव्हती. किंवा केवळ दृश्य असले असते तरीही काही समस्या नव्हती.
परंतु द्रष्टा आणि दृश्य एकत्र आल्याबरोबर
दर्शनादि व्यवहार प्रारंभ होतो. </u><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><u><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">द्रष्टा-दर्शन-दृश्य हा व्यवहार
चालू होणे म्हणजे द्वैताची निर्मिती आहे. कारण
जे माझ्यापासून भिन्न आहे, तेच मी डोळ्याने पाहतो. मनाने अनुभवतो. माझ्यापासून दृश्य भिन्न दिसू लागले की, मग समस्या
निर्माण होतात. मी, तू, हे सर्वजण, हे विश्व
असे अनेक भेद निर्माण होतात. तेथूनच सर्व संसार
प्रारंभ होतो.</span></u><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> म्हणून
दृश्य दिसणे म्हणजे बंधन आहे आणि दृश्याचा अभाव झाला की, जीव मुक्त होतो. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">दृश्याला सत्य मानणे म्हणजेच बंधन आहे. कारण <b>दृश्याला सत्य मानले की, लगेचच मनामध्ये
संकल्प-कामना निर्माण होतात आणि जीव बद्ध होतो. याउलट दृश्य डोळ्यांनी पाहूनही जर मनामध्ये कामना
निर्माण होत नसतील तर त्यालाच मुक्त असे म्हणतात. म्हणून साधकाने संकल्परहित, कामनारहित होऊन व्यवहार
करावा. </b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">-
</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 10.0pt; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">"</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ansi-font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">योगवासिष्ठ</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 10.0pt; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" (</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">तृतीय उत्पत्ति </span><span lang="AR-SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ansi-font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रकरण</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 10.0pt; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">) </span><b><span lang="AR-SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ansi-font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या
परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ansi-font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्थितप्रज्ञानंद</span></b><b><span lang="AR-SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ansi-font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 10.0pt; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ansi-font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ansi-font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रथम </span></b><b><span lang="AR-SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ansi-font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ansi-font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 10.0pt; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आदि शंकराचार्य जयंती </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">२०</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">२२</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ansi-font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ansi-font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "<b>Yogavashishtha</b></span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param Poojya Swami
Sthitapradnyanand Saraswati, 1<sup>st</sup> Edition, Adi Shankaracharya Jayanti
2022</b><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWWJEbnvjU02hVVoGnFX8rhnSP5Cg-HY2XH-0xDGFngmRfu7N8sBzbVumpvs5rz15tp01JeRVvtxTg4vXmg5mB1AL1Rxfxk5Q040n6s8CXlsNpFQfqIMkL09u0vauGqRhWhpWnf0J5GwWiKdGzZL4L26ydD8anl9BIL6WBpmGImt6BkngwDvh1mo2ispg/s1600/YogWaasishtha03.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1170" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWWJEbnvjU02hVVoGnFX8rhnSP5Cg-HY2XH-0xDGFngmRfu7N8sBzbVumpvs5rz15tp01JeRVvtxTg4vXmg5mB1AL1Rxfxk5Q040n6s8CXlsNpFQfqIMkL09u0vauGqRhWhpWnf0J5GwWiKdGzZL4L26ydD8anl9BIL6WBpmGImt6BkngwDvh1mo2ispg/s320/YogWaasishtha03.jpeg" width="234" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-70443952398690580312024-02-12T23:50:00.000-08:002024-02-12T23:50:08.866-08:00बुद्धि म्हणजे काय ? | What is Intelligence ?<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidzCYjDU74wqa3IdHT482nnICxDrVihNFOH5_T-K9C2AM3YIrv_pT3vb5vc_ATvLRpHOq6RB-qM7BgaKId1wrdBdLkPhuBK5YoA8ozLWXTiCiSXi6J1sV4mbA8IEBQagUyKfiaSvw9LXtJ8yWNQxrgpogtZ8umUg6cdSdf8aLuO4dL1yupFhnNPUElOUw/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidzCYjDU74wqa3IdHT482nnICxDrVihNFOH5_T-K9C2AM3YIrv_pT3vb5vc_ATvLRpHOq6RB-qM7BgaKId1wrdBdLkPhuBK5YoA8ozLWXTiCiSXi6J1sV4mbA8IEBQagUyKfiaSvw9LXtJ8yWNQxrgpogtZ8umUg6cdSdf8aLuO4dL1yupFhnNPUElOUw/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">बुद्धिः अन्तःकरणस्य सूक्ष्माद्यर्थावबोधनसामर्थ्यं
तद्वन्तं बुद्धिमान् इति हि वदन्ति |</span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> </span><u><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">बुद्धि
म्हणजे – सूक्ष्म, सूक्ष्मतर आणि सूक्ष्मतम विषयांचा अर्थ म्हणजे ज्ञान घेण्याची
अंतःकरणाची शक्ति होय.</span></u><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> यामुळे सारासार विचार करण्याची शक्ति बुद्धीला
मिळते. बुद्धीमध्ये सतत ज्ञानजिज्ञासा
असल्यामुळे इंद्रियगोचर असलेल्या विषयांच्या किंवा अनुभवांच्या मागे काय आहे ? हे जाणून घेण्याची जिज्ञासा असते. शोधामध्ये केवळ विषयांचा विचार नसून त्याचे कारण
शोधण्याची जिज्ञासा असते. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">प्रत्येक कार्याला कारण हे असतेच. परंतु प्रत्येक कारण हे स्वतःच कार्य असल्यामुळे
त्यालाही कारण असतेच. या नियमाने प्रत्येक
करणाच्या मागे मागे जाण्यासाठी बुद्धि सतत कारणमीमांसा करीतच राहाते. यामुळे <u>क्रमाक्रमाने प्रत्येक कार्याचे कारण
आणि कारणाचे कारण विचार करीत असताना वस्तु सूक्ष्म, सूक्ष्मतर आणि सूक्ष्मतम
व्हावयाला लागते आणि बुद्धीही त्याप्रमाणे अधिक सूक्ष्म, सूक्ष्मतर आणि सूक्ष्मतम व्हावयाला
लागते.</u> सूक्ष्मतर वस्तूंचे आकलन होऊन
ज्ञान होते. याप्रमाणे विषय कितीही
सूक्ष्म असो किंवा सूक्ष्माहूनी अत्यंत सूक्ष्म असणारे प्रत्यगात्मस्वरूप असो, ते
जाणण्याचे बुद्धि हेच साधन आहे. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">श्रुति म्हणते – </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">मनसा एव अनुद्रष्टव्यम् | (बृह. उप. ४-४-१९)</span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></b><b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">दृश्यते त्वग्रयाबुद्ध्या सूक्ष्मया
सूक्ष्मदर्शिभिः |</span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> (कठ. उप. १-३-१२)</span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></b><b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">इंद्रिय, मन, बुद्धि यांच्याही अतीत असणारे
त</span><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">त्त्व </span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">मनानेच जाणता येते. म्हणून अत्यंत शुद्ध आणि एकाग्र बुद्धीने
सूक्ष्मदर्शी लोक ते त</span><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">त्त्व</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">
जाणतात. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">सुखमात्यन्तिकं यत्तद्बुद्धिग्राह्यमतीन्द्रियम्
|</span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> (गीता अ. ६-२१)</span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></b><b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><u><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">आत्यंतिक, निर्विषयक, निरतिशय असलेले
अतींद्रिय आत्मसुख सूक्ष्म, शुद्ध, एकाग्र बुद्धीनेच ग्रहण होते.</span></u><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> थोडक्यात <b>बुद्धीला अशी एक अत्यंत
दुर्लभ शक्ति आहे की, जिच्या साहाय्याने सर्व विश्वाचे तर ज्ञान होतेच, परंतु
सूक्ष्माहून अत्यंत सूक्ष्म असलेले त</b></span><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">त्त्व</span></b><b><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">ही जाणता येते.</span></b><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> अशी
ज्याला बुद्धि आहे, त्या पुरुषालाच शास्त्रकार बुद्धिमान असे म्हणतात. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">- "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20_65&product_id=66"><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">श्रीमद्</span><span lang="SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> भगवद्गीता</span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्वरूपानन्द </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">, </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">तृतीय </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">डिसेंबर २००२ </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20_65&product_id=66"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Shreemad
Bhagavad Geeta</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param
Poojya Swami Swaroopanand Saraswati, 3rd
Edition, December 2002</b></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinCYEY6-WApXu1-Ct1UXQZNa9BJ_lQAMyq4vkuClbMWuk842uPkBBWh4MpqewR3Iz9M-OGei0eCYuiT5-UgUEFf2OCivIElb2E4KLOVcvaNPJGnn1kC98okVUK0EgbCSoU44MxOXiKdYpP_v7fdfolgOUd3ohU3ElYxN1-8tda8rAaT2oIr448UbGBGWY/s168/ShimadBhagavadGita.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="168" data-original-width="112" height="168" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinCYEY6-WApXu1-Ct1UXQZNa9BJ_lQAMyq4vkuClbMWuk842uPkBBWh4MpqewR3Iz9M-OGei0eCYuiT5-UgUEFf2OCivIElb2E4KLOVcvaNPJGnn1kC98okVUK0EgbCSoU44MxOXiKdYpP_v7fdfolgOUd3ohU3ElYxN1-8tda8rAaT2oIr448UbGBGWY/s1600/ShimadBhagavadGita.jpg" width="112" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-81633717968639644312024-02-06T06:10:00.000-08:002024-02-06T06:10:41.325-08:00विचार कसा करावा ? | How To Think ?<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjhhPrBiJwccXI1zRPjcmQ8YWr49gpiAc-DCjthp4ysdjJLubnU-WOeOg9UXyowgvV_S_LRQHagXrC2NsiKKtxg_4Vk0GQ-TGEow5q4zraD-eNqHMn2A73dCDvfw2h7iSc3kE1ictzy4FsBr0HD4Qtp03X0zJpF9Yw82qCLofKVrgxlfpqpG1asKGjPlA4/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjhhPrBiJwccXI1zRPjcmQ8YWr49gpiAc-DCjthp4ysdjJLubnU-WOeOg9UXyowgvV_S_LRQHagXrC2NsiKKtxg_4Vk0GQ-TGEow5q4zraD-eNqHMn2A73dCDvfw2h7iSc3kE1ictzy4FsBr0HD4Qtp03X0zJpF9Yw82qCLofKVrgxlfpqpG1asKGjPlA4/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">हे रामा ! <u>ज्या वेळेस साधक गुरूंच्या मुखामधून शास्त्राचे
श्रवण करतो, त्यावेळी त्याची बुद्धि शुद्ध आणि परमपवित्र होते. मनही विकाररहित, रागद्वेषरहित होऊन सत्त्वगुणप्रधान
व अंतर्मुख होते.</u> अशा या सात्त्विक मनाने
मग साधकाने अहर्निश विचार करावा. सर्वप्रथम
विचार असेल तर तो सारासार विचार होय. चांगले-वाईट,
योग्य-अयोग्य याचा सतत विचार आवश्यक आहे. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">अविवेकी मनुष्य मनाच्या स्वाभाविक, स्वैर प्रवृत्तीनुसार
वर्तन करतो. त्यामुळे <u>काही वेळेस मनुष्याच्या
हातून वेदनिषिद्ध कर्मे घडतात. मांसाहारादि
भक्षण, अपेय पान तसेच हिंसादि क्रूर कर्मे यामध्ये मनुष्य प्रवृत्त होऊन अधःपतित होतो.
ही कर्मे करताना मनुष्याने विचारच केला नसल्यामुळे
ती अनर्थाला कारण होतात.</u> मात्र <b>विवेकी
मनुष्य प्रत्येक कर्म करताना योग्यायोग्याचा, धर्माधर्माचा विचार करतो. प्रयत्नपूर्वक वाईट कर्मांच्यापासून निवृत्त होऊन
धर्मानुकूल वर्तन करतो. तेच कर्म त्याला निश्चितपणे
चांगले फळ देते. </b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">तसेच <u>साधकाने साधना करीत असताना साधनेला अनुकूल
काय आणि प्रतिकूल काय, याचा विचार करणे आवश्यक आहे. साधकाने विवेकाने कर्मजन्य असणाऱ्या सर्व भोगांना
नाशवान जाणावे आणि त्यानंतर अनित्य, नाशवान असणाऱ्या ऐहिक व पारलौकिक उपभोगांच्यापासून
निवृत्त व्हावे.</u> म्हणजे <b>विचाराने पुत्रेच्छा-वित्तेच्छा-लोकेच्छा
यांचा त्याग करावा आणि आत्मेच्छा पूर्ण करण्यामध्ये प्रवृत्त व्हावे. हे विचाराचे लक्षण आहे. </b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">याप्रमाणे <u>मनुष्याने प्रथम आयुष्यात सारासार
विचार करावा. नंतर धर्माधर्माचा विचार करावा. त्यानंतर नित्य-अनित्य,सत्-असत्, आत्मा-अनात्मा हा
विचार करावा. यानंतर प्रमाणाचा विचार करावा.</u>
<b>आत्मस्वरूपाचे ज्ञान घेण्यासाठी केवळ आपली
बुद्धि हे प्रमाण नाही. तसेच प्रत्यक्ष, अनुमान,
उपमान, अर्थापत्ति, अनुपलब्धि हेही प्रमाण नसून वेदांतशास्त्र हेच एकमेव प्रमाण आहे.</b>
जसे आपल्याला आपला चेहरा पाहावयाचा असेल तर
आरसा हेच एकमेव साधन आहे. तसेच स्वस्वरूपाचे
ज्ञान प्राप्त करण्यासाठी वेदांतशास्त्र हेच प्रमाणभूत शास्त्र आहे. <b>वेदान्तो नाम उपनिषत्प्रमाणम् |</b> असा विचार करून साधकाने गुरुमुखामधून वेदांतशास्त्राचे
श्रवण करावे. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">- "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=184"><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">योगवासिष्ठ</span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" </span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">(</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">द्वितीय</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मुमुक्षुव्यवहार</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रकरण</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">)</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्थितप्रज्ञानंद</span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रथम </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मे</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">२०१९</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=184"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Yogavashishtha</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param
Poojya Swami Sthitapradnyanand Saraswati, 1<sup>st</sup> Edition, May 2019</b></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXPqEMmaSpCXHbCyxONdCVknWfS8p0ifFsMAljHBM-ic80MV3XPP-odY6QTAjg4WmydOsT2tCxeb-61608CuCEYUsvPPpHc2FKpkzSvebmq1s3fM-9DQjB1MJyAAKhlvMMO8eLadt6dzyqZcQqGpmYTPfFqECsq2bpXeWfcRz0jdlh9mnhyQK1VKm4yqo/s3074/YogWaasishtha02.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3074" data-original-width="2190" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXPqEMmaSpCXHbCyxONdCVknWfS8p0ifFsMAljHBM-ic80MV3XPP-odY6QTAjg4WmydOsT2tCxeb-61608CuCEYUsvPPpHc2FKpkzSvebmq1s3fM-9DQjB1MJyAAKhlvMMO8eLadt6dzyqZcQqGpmYTPfFqECsq2bpXeWfcRz0jdlh9mnhyQK1VKm4yqo/s320/YogWaasishtha02.jpg" width="228" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-830815081168243532024-01-29T19:22:00.000-08:002024-01-29T19:22:47.663-08:00फक्त भक्तीचाच आश्रय घ्यावा | Take Refuge In Devotion Alone <p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjC3Bi812RhZ4hh0EPCB_TacvdpQ49RuzqAwvNKfUUATaYALvkPHeiByKQWVoR_u8TNq-OoP8dt6UHVhCFxK0fSXzd9rl1Cdqu2l9SMgvFCYGdfMUFWkKFgbS_4B3Rdmc5aD21zFURT6uyFVMIUtxWnpB9cBY_dtUhYE1kCX6HZfkdD6zMqqFkBl53EmO8/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjC3Bi812RhZ4hh0EPCB_TacvdpQ49RuzqAwvNKfUUATaYALvkPHeiByKQWVoR_u8TNq-OoP8dt6UHVhCFxK0fSXzd9rl1Cdqu2l9SMgvFCYGdfMUFWkKFgbS_4B3Rdmc5aD21zFURT6uyFVMIUtxWnpB9cBY_dtUhYE1kCX6HZfkdD6zMqqFkBl53EmO8/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">शास्त्रामध्ये कर्म, उपासना आणि ज्ञान अशा प्रकारची
अनेक साधने दिलेली असली तरीही अत्यंत दुःखनिवृत्ति आणि निरतिशय आनंदप्राप्तीसाठी अन्य
साधनांचा त्याग करून फक्त भक्तीचाच आश्रय घ्यावा. याची कारणे खालीलप्रमाणे आहेत. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">१) भक्तिशास्त्रामध्ये भगवंतावर प्रेम करण्यासाठी
<u>विशिष्ट अधिकाऱ्याची जरुरी नाही</u>. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">२) कर्म, ज्ञान, योग यांच्याप्रमाणे <u>भक्तीमध्ये
अन्य साधनांची अपेक्षा नाही. ती स्वतःफलरूप
आहे. </u><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">३) अन्य मार्गामध्ये अनेक प्रतिबंध आणि प्रत्यवाय
दोष निर्माण होतात. त्याप्रमाणे <u>भक्तीमध्ये
प्रतिबंध आणि दोष नाहीत. </u><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">४) अन्य मार्गामध्ये अहंकार, दंभ, दर्प निर्माण
होण्याची शक्यता आहे. <b>भक्तीमध्ये अहंकाराचा
नाश होऊन समर्पण वृत्ति निर्माण होते. भक्ति आणि अहंकार एकाच ठिकाणी असू शकत नाही.
</b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">५. अन्य मार्गाने अंतःकरणशुद्धि, मनःसंयमन, मनाची
एकाग्रता वगैरेंसाठी खूप परिश्रम घ्यावे लागतात. इतके करूनही निराशा येते. परंतु <u>भक्तीमध्ये हे सर्व सहज, विशेष परिश्रम
न करता भक्ताला मिळते. </u><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">६) अन्य मार्गामध्ये साधन आणि साध्य भिन्न आहे.
त्यामुळे फळ कालांतराने मिळते. <b>भक्तीमध्ये भक्ति हेच साधन आणि भक्ति हेच साध्य
आहे. त्यामुळे भक्तीचे फळ कालांतराने नसून
तात्काळ प्राप्त होते. </b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">७) केवळ ज्ञान वगैरे साधनांनी परमेश्वराशी जवळीक
निर्माण होत नाही. तर उलट <u>प्रेमाने ईश्वराशी
अत्यंत जवळीक निर्माण होते. अनन्य भक्तीने
परमेश्वर सहज प्रसन्न होतो. </u><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">८) <u>भक्ति भक्तीचे संवर्धन करते आणि भक्ताला
अत्यंत सहजपणे ईश्वराभिमुख करून ईश्वरस्वरूपापर्यंत नेते. </u><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">९) <b>परमेश्वराला अनन्यतेने शरण जात असल्यामुळे
भक्त स्वतःकडे कोणत्याही प्रकारचे कर्तृत्व किंवा पुरुषार्थ घेत नाही. तो संपूर्ण ईश्वराधीन असतो. त्यामुळे मार्जारन्यायाप्रमाणे परमेश्वर स्वतःच भक्ताचे
रक्षण करतो, योगक्षेम चालवितो. नव्हे, तो भक्ताचा
संसारामधून उद्धार करतो. </b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">या सर्व कारणांमुळे <u>भक्ति ही कर्म, ज्ञान,
योग यांच्यापेक्षा अधिक श्रेष्ठ आहे. म्हणून
मुमुक्षूंनी अन्य सर्व साधनांचा आश्रय न घेता फक्त भक्तीचाच आश्रय घ्यावा. </u><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><br /></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">-
"</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=56"><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">नारदभक्तिसूत्र</span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्वरूपानन्द </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">, </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">तृतीय </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति, एप्रिल २००६</span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=56"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Narad
Bhaktisutra</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20_27&product_id=156"></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param
Poojya Swami Swaroopanand Saraswati, 3<sup>rd</sup> Edition, April 2006<o:p></o:p></b></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7pQtv9PEy5SDFWkLb2uxu-Bb5uRfJqsbJ2Px54vKxsWN7dFN-0oQVP316zM_sV2upXBQMdZdIDQq7GBOBZiPYioT4zAoEd9Wa4YzZOJypqwu3b__NQCqe_Z0_q8TXLgwGnMnLAvmQs5nPtUml2glLLtR77L0xvj1mRSYcQZ-lUm7Y-Cpt_7GORbSlSUY/s2048/Naarad%20Bhakti%20Sootra%20Front.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1308" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7pQtv9PEy5SDFWkLb2uxu-Bb5uRfJqsbJ2Px54vKxsWN7dFN-0oQVP316zM_sV2upXBQMdZdIDQq7GBOBZiPYioT4zAoEd9Wa4YzZOJypqwu3b__NQCqe_Z0_q8TXLgwGnMnLAvmQs5nPtUml2glLLtR77L0xvj1mRSYcQZ-lUm7Y-Cpt_7GORbSlSUY/s320/Naarad%20Bhakti%20Sootra%20Front.jpg" width="204" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"> –</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-67362160363086573072024-01-23T08:36:00.000-08:002024-01-23T08:36:40.898-08:00बंधन-मोक्षाच्या सोप्या व्याख्या | Bondage & Liberation - Simple Definitions <p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjikLJPNgBGbsBgrmRJ_qmirh7zRNV-iO0FgchzNope2FhZIiF4ByN4kHYPulUD3WAVCgUCkTfFSNKJrPwBUl4ebI2tJJn1WiKBoeAaFhbW2A4Qw2emCCgl5GarwqMmmTqzTscRoXc6oeHRQXXiq8JRPVe9r-AXcDjok2zOIFhd76raSXILircD7y35LU8/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjikLJPNgBGbsBgrmRJ_qmirh7zRNV-iO0FgchzNope2FhZIiF4ByN4kHYPulUD3WAVCgUCkTfFSNKJrPwBUl4ebI2tJJn1WiKBoeAaFhbW2A4Qw2emCCgl5GarwqMmmTqzTscRoXc6oeHRQXXiq8JRPVe9r-AXcDjok2zOIFhd76raSXILircD7y35LU8/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">श्री वसिष्ठ मुनि येथे अत्यंत थोडक्यात व सरळ-सोप्या
भाषेत शास्त्रामधील अतिशय गूढ सिद्धांत सांगत आहे. ते सांगतात की, "रामा ! खरे
तर मी तुला आता उत्पत्तिप्रकरण सांगणार आहे. परंतु उपदेश देण्याच्या निमित्ताने सुद्धा
'संसार उत्पन्न झाला', असे विधान करणे चुकीचे आहे. म्हणजे आपल्या हातानेच आपल्या हृदयामध्ये
अज्ञान भरणे आहे. 'हे दृश्य मिथ्या आहे' असा उपदेश करताना दृश्याचे अस्तित्व मानणे,
हे सुद्धा अज्ञान आहे<u>. 'दृश्य आहे' ही कल्पना केली रे केली की, संसार प्रारंभ होतो.
म्हणून दृश्याचे अस्तित्व मानणे म्हणजे बंधन आणि दृश्य नाही, असे मानणे म्हणजेच मोक्ष
आहे.</u>"<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">"अरे रामा ! बंधन आणि मोक्षाच्या या किती
सोप्या व्याख्या आहेत ! म्हणून बंधन आणि मोक्ष या फार दूरच्या कल्पना नाहीत किंवा काहीतरी
करूनही मोक्ष मिळत नाही. रामा ! खरे सांगू का, <u>मनुष्याला बद्ध होण्यासाठी काहीच
करावे लागत नाही. तसेच मोक्षप्राप्तीसाठी सुद्धा वस्तुतः कर्मजन्य असे काहीच करावे
लागत नाही. करायचेच असेल तर बंधन-मोक्षाच्या कल्पनांचा निरास !</u> <b>'दृश्य अस्तित्वातच
नाही,' हे विधान साधकाने मनावर कोरून घ्यावे. आत्ता जरी बुद्धीला हे विधान झेपले नाही
तरी पुन्हापुन्हा श्रवण केल्याने ते अनुभवायला येते. ब्रह्मविद्या ही अनुभवण्याची विद्या
आहे.</b>"<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">जसे लहान मुलाला, 'बागुलबुवा आहे-आहे', असे म्हणून
आपण त्याला भीति दाखवतो. त्याची भीति घालवायची असेल तर, 'बागुलबुवा नाही-नाही', असे
त्याला दहा वेळेला सांगावे लागते. त्यावेळी त्याची भीति निघून जाते. येथे <u>बागुलबुवा
आहे, असे म्हणणे ही कल्पना आहे आणि नाही म्हणणे, ही सुद्धा कल्पनाच आहे. आपण 'आहे'
असे म्हटलो, म्हणून 'नाही' असे म्हणावे लागते. त्याचप्रमाणे संसार 'आहे' म्हणणे व
'नाही' म्हणणे, या दोन्हीही कल्पनाच आहेत. म्हणून संसार आहे, असे म्हणून वेदांच्यामधील
श्रुति संसाराची निर्मिती सांगतात आणि नंतर संसाराचा निरासही करतात. ह्यालाच 'अध्यारोप-अपवाद'
न्याय असे म्हणतात.</u><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">वस्तुतः चैतन्यस्वरूपामध्ये कोणतीही वास्तविक
निर्मिती होत नाही. ज्याप्रमाणे दोरीमधून केव्हाही व कोणत्याही प्रकारे कल्पांती सुद्धा
सापाची निर्मिती होत नाही. मात्र तरीही दोरी न दिसता सापच फक्त दिसतो. तसेच <b>चैतन्यामधून
कधीही संसाराची निर्मिती होत नाही, मात्र तरीही संसाराचा अनुभव येतो. ह्याचे कारण केवळ
स्वस्वरूपाचे अज्ञान आहे. चैतन्यामध्ये संसाराची निर्मिती होत नाही, तर केवळ संसाराचा
भास होतो.</b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">-
</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 10.0pt; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">"</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ansi-font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">योगवासिष्ठ</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 10.0pt; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" (</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">तृतीय उत्पत्ति </span><span lang="AR-SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ansi-font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रकरण</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 10.0pt; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">) </span><b><span lang="AR-SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ansi-font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या
परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ansi-font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्थितप्रज्ञानंद</span></b><b><span lang="AR-SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ansi-font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 10.0pt; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ansi-font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ansi-font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रथम </span></b><b><span lang="AR-SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ansi-font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ansi-font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 10.0pt; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आदि शंकराचार्य जयंती </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">२०</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">२२</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ansi-font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ansi-font-size: 9.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "<b>Yogavashishtha</b></span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param Poojya Swami Sthitapradnyanand
Saraswati, 1<sup>st</sup> Edition, Adi Shankaracharya Jayanti 2022</b><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhClI63sJeshYFyAZSr9R8ciuh82kbFLxHrEQinctLqx6gVnCvQBTrgjffbPvEtDD1rdOPYmfCrwCx0Lj_FvlAx0ULIvgnupH5oscboE5qjOPyJXS9y2h3MsTl-I3oN0uhPA1mbMdmElp-smCKKkVd6ssLKf_FH_faePalccHtS4rKblSvVVsP2T82N-Qk/s1600/YogWaasishtha03.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1170" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhClI63sJeshYFyAZSr9R8ciuh82kbFLxHrEQinctLqx6gVnCvQBTrgjffbPvEtDD1rdOPYmfCrwCx0Lj_FvlAx0ULIvgnupH5oscboE5qjOPyJXS9y2h3MsTl-I3oN0uhPA1mbMdmElp-smCKKkVd6ssLKf_FH_faePalccHtS4rKblSvVVsP2T82N-Qk/s320/YogWaasishtha03.jpeg" width="234" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-79707787471232474592024-01-16T06:47:00.000-08:002024-01-16T06:47:16.746-08:00परमेश्वरामध्ये पक्षपात नाही | No Bias in God <p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhAbI2VgULZfSCVfo2yBB972g4hSD0oOVj3MStMS_L0UW3ny1KgTDXtQR_NBBCa0Je7Hm6mEuQMJGyY7Tc2oUIPZcONZs3-3avKWUWHZC_Awb_ObJcG6z9L-HdQYCPOQx0UXdbWFepnPy-Di3lu7rSZtuqggm-o2CA6g4-4n3R5J0mLwzBpQR-W_M-pW5E/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhAbI2VgULZfSCVfo2yBB972g4hSD0oOVj3MStMS_L0UW3ny1KgTDXtQR_NBBCa0Je7Hm6mEuQMJGyY7Tc2oUIPZcONZs3-3avKWUWHZC_Awb_ObJcG6z9L-HdQYCPOQx0UXdbWFepnPy-Di3lu7rSZtuqggm-o2CA6g4-4n3R5J0mLwzBpQR-W_M-pW5E/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">अग्नि ज्याप्रमाणे प्रत्येक काष्ठामध्ये
अव्यक्त स्वरूपाने अनुस्यूत आहे; परंतु
आपल्याला त्याची प्रत्यक्ष प्रचीति येत नाही. ती येण्यासाठी प्रयत्नाने अव्यक्त अग्नीला विशेष
रूपाने व्यक्त केले पाहिजे. लोणी ज्याप्रमाणे
दुधामध्ये असूनही प्रचीतीला येत नाही, कारण ते अव्यक्त स्वरूपामध्ये असते. ते व्यक्त करण्यासाठी मंथनाने दुधापासून भिन्न
केले पाहिजे. त्याचप्रमाणे <u>परमात्मा
सर्व भूतमात्रांच्यामध्ये अंतर्बाह्य व्याप्त आहे. परंतु तो स्वतःहून व्यक्त होत नाही.</u> प्रचीतीला येत नाही. <u>त्यासाठी प्रत्येकाने पुरुषप्रयत्नाने
स्वतःच्या अंतःकरणामध्ये विवेकाच्या साहाय्याने ते स्वरूप भिन्न केले पाहिजे. त्याची साक्षात प्रचीति घेतली पाहिजे.</u> तोच प्रत्येक मनुष्याचा परमपुरुषार्थ आहे. अशा प्रयत्न करणाऱ्या लोकांना मी सहज उपलब्ध
होतो. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">श्रुति म्हणते – </span><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">दृश्यते
त्वग्रया बुद्ध्या सूक्ष्मया सूक्ष्मदर्शिभिः |</span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> (</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">कठ. उप.
१-३-१२) </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">सूक्ष्मदर्शी लोकच शुद्ध, एकाग्र आणि
अंतर्मुख वृत्तीने परमात्मस्वरूप पाहातात. सर्व लोक पाहू शकत नाहीत. याचा अर्थ <b>जे साधक चित्तशुद्धि करून
विवेकाच्या साहाय्याने प्रयत्न करतात त्यांना सद्गुरूंच्या कृपेने मी उपलब्ध होतो.
मी जरी त्यांना प्राप्त व्हावयाचे नाही
असे ठरविले तरी ते माझ्या हातात नाही, कारण मी त्यांच्या जवळच आहे.</b> मी दूर ठेवण्याचा प्रयत्न केला तरी देखील ते
स्वप्रयत्नाने माझ्या स्वरूपापर्यंत येऊन अभेद स्वरूपामध्ये माझ्यामध्ये राहतात. ते माझ्यापासून भिन्न राहात नाहीत किंवा मी
सुद्धा त्यांच्यापासून दूर राहू शकत नाही. आम्ही दोघेही एकरूप होतो. थोडक्यात ज्ञानानेच अज्ञानजन्य द्वैताचा ध्वंस
होऊन जीवाला मोक्षप्राप्ति होते. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">यावरून सिद्ध होते की, <u>परमेश्वरामध्ये पक्षपात
नाही. त्याला सर्वच प्रिय आहेत. फक्त प्रत्येक जीवाने त्याचे स्वरूप प्राप्त
करण्याची इच्छा केली पाहिजे आणि स्वतःचा उद्धार स्वतःच करून घेतला पाहिजे.</u> नाहीतर स्वतःच स्वतःच्या पायावर धोंडा मारून
घेतल्याप्रमाणे पुरुषार्थच्युत होऊन तो संसारामध्ये अडकतो. परमेश्वर काहीही करू शकत नाही. म्हणून प्रत्येकाने ज्ञानप्राप्तीसाठी सर्व
प्रयत्न करावेत हाच अभिप्राय आहे. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">- "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20_65&product_id=66"><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">श्रीमद्</span><span lang="SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> भगवद्गीता</span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्वरूपानन्द </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">, </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">तृतीय </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">डिसेंबर २००२ </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20_65&product_id=66"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Shreemad
Bhagavad Geeta</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param
Poojya Swami Swaroopanand Saraswati, 3rd
Edition, December 2002</b></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKJhadRgxxpLDC8-Hb3LEEJuM0TachyphenhyphenBBu3XH2HQrSD9tW-gUnaQp6WaliljIX2Tb7MML6TQlTyptIA-kU-j6WGaQZQv-5iETFFT_Kjkla_WuQ-z1k8EW8tlJpFGy11eqVuKhEjQdWtfxtsf8L93pzPxDtiwc38qRcLuNO4GcppzvcqpFNpO37xIYT9Jc/s168/ShimadBhagavadGita.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="168" data-original-width="112" height="168" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKJhadRgxxpLDC8-Hb3LEEJuM0TachyphenhyphenBBu3XH2HQrSD9tW-gUnaQp6WaliljIX2Tb7MML6TQlTyptIA-kU-j6WGaQZQv-5iETFFT_Kjkla_WuQ-z1k8EW8tlJpFGy11eqVuKhEjQdWtfxtsf8L93pzPxDtiwc38qRcLuNO4GcppzvcqpFNpO37xIYT9Jc/s1600/ShimadBhagavadGita.jpg" width="112" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-3268575369748947742024-01-09T06:40:00.000-08:002024-01-09T06:40:23.268-08:00ज्ञानी पुरुष हाच सर्वश्रेष्ठ | The Supremacy Of Knowledge<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh1GCuXkhPjHje93CK6OpSr1xNGz78y88kNo_gEeD5kitr-wtOSJ60-18QnrLloROLGhNOp-atNHkEAj9N3NjxeYKJUb81VyJJpzC36xx0k_jlaaO7pltLbk-EFVTa2DEmLTraaDRQUpnVPL6Cuk_eUIHW79CXNHsDPIi_pRBVnZmkZNvH-dcWhyphenhyphenSKfPJY/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh1GCuXkhPjHje93CK6OpSr1xNGz78y88kNo_gEeD5kitr-wtOSJ60-18QnrLloROLGhNOp-atNHkEAj9N3NjxeYKJUb81VyJJpzC36xx0k_jlaaO7pltLbk-EFVTa2DEmLTraaDRQUpnVPL6Cuk_eUIHW79CXNHsDPIi_pRBVnZmkZNvH-dcWhyphenhyphenSKfPJY/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">या विश्वामध्ये ज्ञानी पुरुष हाच
सर्वश्रेष्ठ आहे. विश्वामधील तपस्वी, विद्वान,
याज्ञिक, ब्राह्मण, राजे लोक, शूर, सद्गुणी, सज्जन या सर्वांच्यामध्येही शमसंपन्न असणारा
ज्ञानी पुरुष अधिक शोभून दिसतो.</span></b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> तपस्वी लोकांच्याजवळ तपश्चर्या असते. विद्वान लोकांच्याजवळ शाब्दिक ज्ञान असते. याज्ञिक लोकांना फक्त याज्ञिकी ज्ञान असते. राजाजवळ राजविद्या असते. पराक्रमी पुरुषाजवळ शारीरिक
शक्ति असते. गुणवान लोकांच्याजवळ सद्गुण असतात.
मात्र <u>ज्ञानी पुरुषाजवळ हे सर्व गुण तर
असतातच, पण त्याचबरोबर अत्यंत तेजस्वी ज्ञान व शमसंपन्न बुद्धि असते. म्हणून तो या सर्वांच्यापेक्षाही श्रेष्ठ आहे. </u><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">ज्याप्रमाणे पौर्णिमेच्या पूर्ण चंद्रापासून
अनेक आल्हाददायक शीतल किरण उत्पन्न होतात. तसेच <b>शमसंपन्न पुरुषापासून अनेक सद्गुण निर्माण
होतात. त्यामुळे त्या पुरुषाला निरतिशय सुखाची
प्राप्ति होते. म्हणून परमसुख हेच शम या गुणाचे
अंतिम फळ आहे. </b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">अशा या शमसंपन्न पुरुषांच्या सद्गुणांना सीमाच
नाहीत. त्यांच्यामधील <u>पुरुषार्थ हा सर्वश्रेष्ठ
गुण आहे. पौरुषत्व हे त्या मनुष्याचे भूषण
असून प्रयत्नानेच त्या पुरुषाने शम हा गुण प्राप्त करून अन्य सर्व दैवीगुणसंपत्ति प्राप्त
केलेली असते.</u> सर्व संकटांच्यामध्ये, भयामध्ये,
भीतिदायक प्रसंगांच्यामध्ये हा शमयुक्त पुरुषच शोभून दिसतो. कारण भयंकर संकटांमध्येही शमसंपन्न पुरुष अत्यंत
धीरगंभीर, अविचल राहतो. संकटकाळी सर्वसामान्य
लोक त्याच्याकडे मोठ्या आशेने पाहतात. तोच
सर्वांचे अभयस्थान, निर्भयस्थान बनतो. <b>असा
हा स्थिरबुद्धि, प्रगल्भ शमयुक्त ज्ञानी पुरुष संकटकाळी अत्यंत शोभून दिसतो. माणूस केवळ बाहेरून सुंदर दिसणे, यात काही विशेष
नाही. मात्र प्रसंग आल्यावर जो आपल्या पौरुषत्वाने
त्याला सामोरे जातो, तोच खरा पुरुष असून तोच सर्वश्रेष्ठ व शांत-शमयुक्त पुरुष आहे.
</b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">- "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=184"><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">योगवासिष्ठ</span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" </span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">(</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">द्वितीय</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मुमुक्षुव्यवहार</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रकरण</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">)</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्थितप्रज्ञानंद</span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रथम </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मे</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">२०१९</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=184"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Yogavashishtha</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param
Poojya Swami Sthitapradnyanand Saraswati, 1<sup>st</sup> Edition, May 2019</b></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWRLqzXPsSZzd0AMYE8aFAPbdUoIX5Sop6u5CsfrDJEKurt3w2LhfzyMVQVqGSNzAt6ruVfjp6ShM3In6actzfezEkOJL2-uzmFyKOstmMUg3FXFtUji1FgrUGTAczpZh-bKPp967jLew2tXJf2Fpj3cqmvJegc21Onv8b-EW53Hg5ybWTujivZlQ9yEc/s3074/YogWaasishtha02.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3074" data-original-width="2190" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWRLqzXPsSZzd0AMYE8aFAPbdUoIX5Sop6u5CsfrDJEKurt3w2LhfzyMVQVqGSNzAt6ruVfjp6ShM3In6actzfezEkOJL2-uzmFyKOstmMUg3FXFtUji1FgrUGTAczpZh-bKPp967jLew2tXJf2Fpj3cqmvJegc21Onv8b-EW53Hg5ybWTujivZlQ9yEc/s320/YogWaasishtha02.jpg" width="228" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-87676503047734875382024-01-02T06:55:00.000-08:002024-01-02T06:55:50.994-08:00व्यक्ताव्यक्तामधून प्रवास | Traversing Via Expressed-Unexpressed <p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXpdt6gudcF3_4i3_BsSKF2acSyu9qaIfC79NlXKPeXH8PRvmMs4fVDw4ysVyc9DDkpbC284chonKUysaOhB_dZb9ilmBTrI-OvxEtIN0jxM5FrQePo0O6aVBrPb2jUD0G4gL3oCXPcVLPR7B3jhusJ-1a8xbjdxP8cNdpIdVZKYyIiIu6kuNlrOO7zPA/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXpdt6gudcF3_4i3_BsSKF2acSyu9qaIfC79NlXKPeXH8PRvmMs4fVDw4ysVyc9DDkpbC284chonKUysaOhB_dZb9ilmBTrI-OvxEtIN0jxM5FrQePo0O6aVBrPb2jUD0G4gL3oCXPcVLPR7B3jhusJ-1a8xbjdxP8cNdpIdVZKYyIiIu6kuNlrOO7zPA/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">अव्यक्तादीनि भूतानि व्यक्तमध्यानि भारत |</span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></b><b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">अव्यक्तनिधनान्येव तत्र का परिदेवना ||</span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> (गीता अ. २-२८)</span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></b><b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">भगवान म्हणतात – हे अर्जुना ! सर्व भूतमात्रे अव्यक्तामधून व्यक्त होतात व
पुन्हा व्यक्तामधून, दृश्य रूपामधून अव्यक्त अवस्थेमध्येच जातात. फक्त व्यक्तावस्थेमध्येच सर्व भूतमात्रे दृश्य
रूपाने अनुभवायला येतात. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">भगवान दृष्टांत देतात – </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">वासांसि </span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">जीर्णानि
यथा विहाय नवानि गृह्णाति नरोऽपराणि |</span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></b><b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">तथा शरीराणि विहाय जीर्णा – न्यन्यानि
संयाति नवानि देहि ||</span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> (गीता अ. २-२२)</span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">ज्याप्रमाणे आपण शरीरावर वस्त्र धारण करतो. थोड्या वेळाने एक वस्त्र काढून दुसरे वस्त्र
धारण करतो. वस्त्रांचे अनेक प्रकार आहेत. घरातील
वस्त्रे, बाहेर जाण्याचे, ऑफिसला जाण्याचे, लग्न </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">समारंभांना जाण्याचे किंवा झोपताना
घालावयाचे अशी अनेक वस्त्रे आपण दिवसातून अनेक वेळा काढतो व घालतो. त्या त्या प्रसंगांना अनुरूप वेष धारण करतो. याठिकाणी वस्त्र हे माझ्यापासून नित्य भिन्न
स्वरूपाचे आहे. म्हणजेच वेष व वेषधारी हे
दोन भिन्न आहेत. म्हणून <u>मी वेश धारणही
करतो आणि वेषांचा त्यागही करतो. वेषांचा
त्याग झाला किंवा वस्त्र काढले, वस्त्र फाटले, वस्त्र जाळून टाकले तरी वेषधारी
असणाऱ्या ‘मी’ चा मात्र कधीही नाश होत नाही. </u></span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">किंवा आपण सर्वजण नाटक पाहतो. समजा, तीन अंकी नाटक व एकपात्री प्रयोग असेल तर
एकच नट तीन अंकांच्यामध्ये तीन वेगवेगळ्या भूमिका करतो. पहिल्या अंकात तो नट राजाचा वेष घेऊन राजाची
भूमिका करतो. राजाप्रमाणेच सर्व भोग घेऊन
व्यवहार करतो. तोच नट दुसऱ्या अंकामध्ये
प्रधानाची हुबेहुब भूमिका करतो आणि तिसऱ्या अंकामध्ये तोच नट एखाद्या भिकाऱ्याची
भूमिका अत्यंत समर्थपणे वठवितो. परंतु हे <u>तीनही
वेष धारण करून या सर्व भूमिका पार पाडताना त्या नटाला निश्चितपणे माहीत असते की, मी
राजा नाही, प्रधान नाही अथवा भिकारीही नाही.</u> मी <b>वेषधारी या वेषांपासून नित्य भिन्न आहे. त्याचप्रमाणे जीव अनेक शरीरे धारण करतो. अनेक शरीरांचा त्यागही करतो. शरीरे नाश झाली तरी जीवाला मात्र मृत्यु नाही. तर जीव सतत पुढे-पुढे अनेक योनींच्यामध्ये
प्रवेश करीत राहतो. </b></span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">- "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&product_id=179"><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">भज गोविंद</span><span lang="SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">म् |”</span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्थितप्रज्ञानंद</span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">, </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रथम </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> एप्रिल २०</span></b><b><span lang="SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">१५</span></b><b><span lang="SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&product_id=179"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Bhaj
Govindam</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param Poojya
Swami Sthitapradnyanand Saraswati, 1<sup>st</sup> Edition, April 2015</b></span><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEingUBnRPF1JqHb-TPdlLd4-4qKqLxKI9XHW8t0rX4YjpR2I3jYCnilcauhocuXv6F8Kem1VCsClwZtgRZ0IwwrTbsJSl6o5r9N6hrHLFuaXS9k7J1p35-oD7AW20Pv_IdvLZl15jGzsbimVgtUF17FTkbucRDWZtMx5L2Dbw1QvE8Q5H9lWl5VZesN_hM/s2048/Bhaj%20Govindam%201.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1538" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEingUBnRPF1JqHb-TPdlLd4-4qKqLxKI9XHW8t0rX4YjpR2I3jYCnilcauhocuXv6F8Kem1VCsClwZtgRZ0IwwrTbsJSl6o5r9N6hrHLFuaXS9k7J1p35-oD7AW20Pv_IdvLZl15jGzsbimVgtUF17FTkbucRDWZtMx5L2Dbw1QvE8Q5H9lWl5VZesN_hM/s320/Bhaj%20Govindam%201.jpg" width="240" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-70411403140103995212023-12-26T07:21:00.000-08:002023-12-26T07:21:06.641-08:00शम संपत्ति | The Riches Of Satisfaction<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhYKbAvE64zwgF7G6Z_swGIzmHAvFic53E1mqOkVT3SzlUr_Nb6bqSW8iQuFi4Sjh4o_JJrxBCplH3iVpikxe8mmvrcQsKbrzsrImgcYI3MUX8sZ54rwdCUYfaaJ-meCIJx8PdDIEWt6qbjnk78T3z0oGVbaz2ZwnYo1OMtokl_iJSRxE0WSY8GZ_uTomw/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhYKbAvE64zwgF7G6Z_swGIzmHAvFic53E1mqOkVT3SzlUr_Nb6bqSW8iQuFi4Sjh4o_JJrxBCplH3iVpikxe8mmvrcQsKbrzsrImgcYI3MUX8sZ54rwdCUYfaaJ-meCIJx8PdDIEWt6qbjnk78T3z0oGVbaz2ZwnYo1OMtokl_iJSRxE0WSY8GZ_uTomw/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">हे रामा ! संसार हा वाळवंटाप्रमाणे अतिशय रूक्षस्थान आहे. कारण संसारामध्ये मनुष्याला अत्यंत यातना प्राप्त
होतात. मनामध्ये हजारो विषयांच्या तृष्णा असल्यामुळे
विषय उपभोगण्यासाठी मन सतत व्याकूळ होते. कितीही
उपभोगले तरी मनाची तृप्ति होत नाही. <u>विषयांच्या
भयंकर कामना मनुष्याचे जीवन असह्य करतात. परंतु
त्याच मनामध्ये जर शम या गुणाचा उदय झाला तर ते मन अत्यंत शांत होते. शमाने मोक्ष प्राप्त होतो. शमाने परमपद प्राप्त होते. शम म्हणजे शिव व शम म्हणजेच शांति आहे.</u> शम गुणामुळे मनामधील सर्व भ्रम नष्ट होतात. ज्याच्याजवळ शम हा गुण आहे, ज्याचे चित्त अत्यंत
शुद्ध व शांत झाले आहे, त्याचे शत्रु सुद्धा त्याचे मित्र होतात. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">साधकाच्या अंतःकरणामध्ये शम या गुणाचा उदय झाला
की, त्याचे हृदयही अलंकार घातल्याप्रमाणे शोभून दिसते. त्याचे चित्त अतिशय शुद्ध होते. ज्या सत्पुरुषांच्या हृदयामध्ये शम हा गुण विकसित
होतो, असे सज्जन पुरुष जणु काही दोन-दोन कमलपुष्पांनी युक्त होतात. शम या गुणामुळे त्यांना सालोक्य, सामिप्य, सारूप्य
आणि सायुज्य या मुक्ति मिळून ते जणु काही भगवंतासारखे दिसतात. <u>या विश्वामध्ये जितकी दुःखे आहेत, जितक्या कामना,
विषयतृष्णा आहेत, असह्य शारीरिक रोग आणि मानसिक व्याधि आहेत, संसारामधील अशा सर्व प्रकारच्या
यातना शमयुक्त चित्तामध्ये नाश पावतात. ज्याप्रमाणे
प्रकाशामुळे अंधाराचा समूळ ध्वंस होतो, त्याचप्रमाणे शम आल्यावर आधिव्याधि, तृष्णा-कामना
या सर्वांचा नाश होतो. </u><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><u><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">जो पुरुष शमयुक्त असून ज्याचे मन
अतिशय शांत झालेले असते तोच खऱ्या अर्थाने सर्व जीवांच्यावर प्रेम करतो. त्याच्यामधील ममत्व भाव, अपपर भाव नष्ट होतो. माझा-परका असा भेदभाव न करता उच्च-नीच, जात, पंथ,
धर्म, आश्रम, श्रीमंत, गरीब असा कोणताही भेदभाव न करता तो समत्वाच्या-एकत्वाच्या दृष्टीने
पाहतो.</span></u><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> <b>मन शमयुक्त झाले
की, ज्ञानी पुरुषाला जी शांति आणि जे परमसुख मिळते तेवढे सुख तर कुठल्याच रसायनाने
मिळत नाही. स्वर्गातील अमृत पिऊन मनुष्याला
कदाचित अमृतत्व मिळते. पण तेही नाशवान स्वरूपाचे
असते. त्यामुळे अमृतापेक्षाही शमामधील सुख
अधिक आहे.</b> अधिक काय सांगावे ! रामा ! अरे
साक्षात् लक्ष्मीने आलिंगन देऊन सुद्धा असे सुख मिळत नाही, असे सुख शम या गुणाने प्राप्त
होते. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">- "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=184"><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">योगवासिष्ठ</span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" </span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">(</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">द्वितीय</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मुमुक्षुव्यवहार</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रकरण</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">)</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्थितप्रज्ञानंद</span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रथम </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मे</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">२०१९</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=184"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Yogavashishtha</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param
Poojya Swami Sthitapradnyanand Saraswati, 1<sup>st</sup> Edition, May 2019</b></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjF-Zd-NWLqaxKcE9IrXwqGPInf37gc5ugbPh3ikRjnk_GUXO5jPA1TviN2DNfTYpAKmVW9f1H0rOSrO-udOiWpM1y4H0SDJ2Tl9Y_A-tdrTGyPPIQ1MAh4B-cixEnbOWktSbsMOEyU_qqwp-85G5-dCf56P00xIPxTNExgOjWKjWx0u1dlJoCUmvMiV0I/s3074/YogWaasishtha02.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3074" data-original-width="2190" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjF-Zd-NWLqaxKcE9IrXwqGPInf37gc5ugbPh3ikRjnk_GUXO5jPA1TviN2DNfTYpAKmVW9f1H0rOSrO-udOiWpM1y4H0SDJ2Tl9Y_A-tdrTGyPPIQ1MAh4B-cixEnbOWktSbsMOEyU_qqwp-85G5-dCf56P00xIPxTNExgOjWKjWx0u1dlJoCUmvMiV0I/s320/YogWaasishtha02.jpg" width="228" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-28156558271760312472023-12-19T09:32:00.000-08:002023-12-19T09:32:34.279-08:00योग-क्षेम | Livelihood Of The Realized<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_7s2dnh4nEY-1WiIsnNIPL86UCg2HYZfKSjrMsiC7QDRdvQVRSts78yNA0Nq6N0RvRu2K99ZHgNT7l3z4IJaOtl740VXYw2Ar1ArBcT77phTLkViBakUIX_Qry2sV2yrDfTz4sV2A6fWUOhPONFOJfMZgQoXbaEsLBbMGB9GqW6kUraQUrJhyWzPGE7k/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_7s2dnh4nEY-1WiIsnNIPL86UCg2HYZfKSjrMsiC7QDRdvQVRSts78yNA0Nq6N0RvRu2K99ZHgNT7l3z4IJaOtl740VXYw2Ar1ArBcT77phTLkViBakUIX_Qry2sV2yrDfTz4sV2A6fWUOhPONFOJfMZgQoXbaEsLBbMGB9GqW6kUraQUrJhyWzPGE7k/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span><span style="font-family: Mangal, serif; font-size: 12pt;">ज्ञानीव्यतिरिक्त असलेल्या आर्त, अर्थार्थी
आणि जिज्ञासु भक्तांचा योगक्षेम कोण चालवितो ? </span><span style="font-family: Mangal, serif; font-size: 12pt;"> </span><span style="font-family: Mangal, serif; font-size: 12pt;">परमेश्वर जर सर्व विश्वाचा विश्वंभर असेल तर
ज्ञानी पुरुषाचाच फक्त योगक्षेम मी चालवितो असे भगवान का म्हणतात ? </span><span style="font-family: Mangal, serif; font-size: 12pt;"> </span><u style="font-family: Mangal, serif; font-size: 12pt;">खरे पाहाता परमेश्वर हा ज्ञानीप्रमाणे अन्य
सर्व भक्तांचाही योगक्षेम पाहात असतो. परंतु
अन्य सर्व भक्त त्यांच्यामध्ये आणि परमेश्वरामध्ये भेद पाहात असल्यामुळे त्यांची
अनन्य भक्ति नसून द्वैतजन्य असते.</u><span style="font-family: Mangal, serif; font-size: 12pt;"> </span><span style="font-family: Mangal, serif; font-size: 12pt;"> </span><span style="font-family: Mangal, serif; font-size: 12pt;">त्याचप्रमाणे
ते स्वतःच्या योगक्षेमासाठी स्वतःच प्रयत्न करीत असतात.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">याउलट अनन्यदर्शी ज्ञानी लोक काया वाचा आणि
मनाने माझ्याच स्वरूपामध्ये रममाण झालेले असल्यामुळे स्वतःच्या योगक्षेमाचा ते
विचार करीत नाहीत. <b>ते स्वतःसाठी जगतच
नाहीत. जीवन जगण्यामध्ये आणि मारण्यामध्ये
कशातच त्यांना स्पृहा नसते.</b></span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span><b><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">मीच त्यांचा आश्रयदाता,
शरणागतीचे स्थान आहे. त्यामुळे अशा ज्ञानी
पुरुषांचा योगक्षेम मी – परमेश्वर चालविणार नाही तर कोण चालविणार ?</span></b><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> मलाच त्यांची काळजी घेतली पाहिजे. अन्य सर्वजण त्यांची काळजी तेच घेतात. मी प्रयत्न करतो आणि मी मिळवीन हा त्यांचा
अहंकार आहे. या अहंकारामुळेच ते
माझ्यापासून दूर जातात. <u>वास्तविक
पाहाता सर्वांचाच योगक्षेम मी चालवितो. परंतु
अहंकारी, द्वैतबुद्धीच्या लोकांना हे कळत नाही त्याला मी काय करू ? शरण आलेल्यांना अभय देणे, त्यांचे रक्षण करणे हे
माझे कर्तव्य आहे. </u></span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><u><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">ज्ञानी पुरुष स्वतः आत्मतृप्त असून आप्तकाम
असल्यामुळे त्याच्या दृष्टीने निश्चितच योगक्षेम नाही. तो स्वतःसाठी जगत नसेल तरी जगाच्या कल्याणासाठी
जगत असतो. तो स्वतः स्वतःच्या शरीराचे
रक्षण, वर्धन किंवा पोषण करीत नाही.</span></u><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> तसेच मिथ्या, नाशावान शरीर असेल तरी त्याच
शरीरामधून तो परमेश्वराचे कार्य करीत असतो. इतकेच नव्हे तर – </span><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">प्रारब्धाय
समर्पितं स्ववपुः | </span></b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> </span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">या आचार्यांच्या विधानाप्रमाणे तो स्वतःचे शरीर प्रारब्धाला अर्पण करून
स्वस्वरूपामध्ये स्थिर असतो. असे असून
सुद्धा <b>शरीरामधूनच ईश्वरी कार्य आणि लोककल्याण व लोकोद्धार होत असल्यामुळे त्याच्या
शरीराचा योगक्षेम भगवंतालाच पाहिला पाहिजे. ज्ञानी परमेश्वराला योगक्षेमासाठी प्रार्थना
करीत नाहीत. तर उलट त्याचा योगक्षेम भगवान
स्वेच्छेने स्वतःकडे घेतात.</b> म्हणून
येथे म्हटले आहे <b>योगक्षेमं </b></span><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">वहाम्यहम् | </span></b><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">- "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20_65&product_id=66"><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">श्रीमद्</span><span lang="SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> भगवद्गीता</span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्वरूपानन्द </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">, </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">तृतीय </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">डिसेंबर २००२ </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20_65&product_id=66"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Shreemad
Bhagavad Geeta</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param
Poojya Swami Swaroopanand Saraswati, 3rd
Edition, December 2002</b></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi71HnLia3cUO8uRIV4wua7TEv3A7cP0nBXwQ1VjHGgJaMXMdf1y2nF-gnVm6qEV031qRAEBmNKqpoPaPQFJn0xZMghTdCpUUf0KOvhWKcK2WhGKFevoPLVw-xb0KJVbYoGzcwbMpcMOndT2TcfSxATyGiqH4qOH2WOX_ECVHaWt7AFEWkQAU2r1GV1GoU/s168/ShimadBhagavadGita.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="168" data-original-width="112" height="168" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi71HnLia3cUO8uRIV4wua7TEv3A7cP0nBXwQ1VjHGgJaMXMdf1y2nF-gnVm6qEV031qRAEBmNKqpoPaPQFJn0xZMghTdCpUUf0KOvhWKcK2WhGKFevoPLVw-xb0KJVbYoGzcwbMpcMOndT2TcfSxATyGiqH4qOH2WOX_ECVHaWt7AFEWkQAU2r1GV1GoU/s1600/ShimadBhagavadGita.jpg" width="112" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-56772184648862615562023-12-12T05:42:00.000-08:002023-12-12T05:42:12.679-08:00मनोजय | Victory Over Mind <p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHgCpu6PgjMviZQmlIro_-z4Kjqve7PJjLHUXVOcOkT6ab2oF7zP7XIQabZ35eidMYeVbHA0BaRf9U7ZkLt1-LkrwdtOLZ7HchQkAKV4zkWKao5mRm451nH2x5qe50PdyH1tR-YC8zMbvvnt6a3Gsh3PtrPqqGa1WhBSEWXsUwgbrpjHAy6pn7N_rt3mc/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHgCpu6PgjMviZQmlIro_-z4Kjqve7PJjLHUXVOcOkT6ab2oF7zP7XIQabZ35eidMYeVbHA0BaRf9U7ZkLt1-LkrwdtOLZ7HchQkAKV4zkWKao5mRm451nH2x5qe50PdyH1tR-YC8zMbvvnt6a3Gsh3PtrPqqGa1WhBSEWXsUwgbrpjHAy6pn7N_rt3mc/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">कैवल्यप्राप्तीसाठी विवेकी साधक काहीही करीत
नाही. हाता-पायाची कोणतीही विचित्र हालचाल
करीत नाही. म्हणजे योगासने, प्राणायामादि करीत
नाही. मोक्षासाठी अनेक तीर्थयात्रांना, देशांतराला
जाण्याची आवश्यकता नाही. म्हणजे <u>मोक्षप्राप्तीसाठी
देश किंवा स्थान बदलण्याची गरज नाही. मोक्षासाठी शरीराला क्लेश देण्याचीही अवशक्यकता
नाही.</u> जर कोणी म्हणेल की, "मी माझे
शरीर स्वस्थ ठेवेन, हातापायाची चालना करेन, योगासने करून अंग लवचिक ठेवेन, शेकडो प्राणायामे
करेन, अनेक स्थानांच्यामध्ये जाईन, तीर्थयात्रा करेन, शरीराला खूप क्लेश देईन, उपवास
करेन, अनवाणी पायाने चालत जाईन, अघोर तपश्चर्या करेन आणि आत्मप्राप्ती करेन."
या कशानेही अज्ञानाचा निरास होत नाही व आत्मप्राप्ती होत नाही. या सर्व साधकाच्या चुकीच्या कल्पना आहेत. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">वसिष्ठ मुनि येथे आत्मप्राप्तीमध्ये सर्व बहिरंग
साधनांचा निषेध करीत आहेत. कारण या सर्व साधना
केवळ अंतःकरणाच्या शुद्धीसाठी आहेत. या साधना
ज्ञानप्राप्तीसाठी साहाय्यकारी आहेत. पण केवळ
या साधना केल्या म्हणजे आपण सर्व काही मिळविले, असे साधकाने वाटून घेऊ नये. याचे कारण <b>आत्मप्राप्ती ही केवळ आणि केवळ पुरुषार्थानेच
साध्य होते. मनामधील वासनांचा संपूर्ण त्याग
हाच केवळ आत्मप्राप्तीसाठी एकमात्र पुरुषार्थ आहे. मनोजयानेच परमपदाची प्राप्ति होते. </b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">मनोजय म्हणजे वासनांचा क्षय करणे
होय. ही फार मोठी साधना आहे. अन्य सर्व साधना केल्या परंतु मनामध्ये अनेक भोगवासना
असतील तर केलेल्या सर्व साधना व्यर्थ आहेत.</span></b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> तसेच बहिरंगाने अन्य कोणतीही साधना केली नाही, परंतु
मनामध्ये एकही विषयवासना नसेल म्हणजे मन पूर्णतः वैराग्यसंपन्न असेल तर आपोआपच मनावर
जय प्राप्त होतो. मन पूर्णतः संयमित होते.
<u>संयमित मन कामरहित होते आणि याच वासनारहित
मनामध्ये साधकाला निरंकुश तृप्तीचा, आत्मतत्त्वाचा अनुभव येतो. </u><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">- "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=184"><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">योगवासिष्ठ</span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" </span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">(</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">द्वितीय</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मुमुक्षुव्यवहार</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रकरण</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">)</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्थितप्रज्ञानंद</span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रथम </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मे</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">२०१९</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=184"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Yogavashishtha</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param
Poojya Swami Sthitapradnyanand Saraswati, 1<sup>st</sup> Edition, May 2019</b></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLGgyO_bOWGl7VKjnIEp0kk1-hffL5N5IXIg9ht3OzmAiaD-tzPn7gNX1lX0hmHopM8dXik5yM2A2waGrBaQZjdY8rxWxnFxvEOs-wjnJUm03G46k_qF5oJhmwt4_MO7hTCS9GAMZViG2-xu_F1e06R5TYhi_ObR1IQzvVnVW8kWDLpEZQ8CyestZTpaA/s3074/YogWaasishtha02.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3074" data-original-width="2190" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLGgyO_bOWGl7VKjnIEp0kk1-hffL5N5IXIg9ht3OzmAiaD-tzPn7gNX1lX0hmHopM8dXik5yM2A2waGrBaQZjdY8rxWxnFxvEOs-wjnJUm03G46k_qF5oJhmwt4_MO7hTCS9GAMZViG2-xu_F1e06R5TYhi_ObR1IQzvVnVW8kWDLpEZQ8CyestZTpaA/s320/YogWaasishtha02.jpg" width="228" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-79550012991771858452023-12-05T08:55:00.000-08:002023-12-05T08:55:29.241-08:00तीन प्रकारच्या शंका | Three Types of Doubts<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbA3RAoVc6E1ZZNK1_HyJP_-YRGYc1ngv87eEfjDV0w9Y6dbwbyUchoTCipLejZv-CA2fApuVzyhv7RrpFfSu0kV6tQR56LUHAjp1SPzzy0msmYJPyPE_G1VEmeJrFqabZlIHUGMPuX2-6EB1-r3yExkbwyIAicOW-biP_6AZYexhjndaUKt0qiwAgEug/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbA3RAoVc6E1ZZNK1_HyJP_-YRGYc1ngv87eEfjDV0w9Y6dbwbyUchoTCipLejZv-CA2fApuVzyhv7RrpFfSu0kV6tQR56LUHAjp1SPzzy0msmYJPyPE_G1VEmeJrFqabZlIHUGMPuX2-6EB1-r3yExkbwyIAicOW-biP_6AZYexhjndaUKt0qiwAgEug/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">प्रामुख्याने शास्त्रामध्ये तीन प्रकारच्या
शंका किंवा संशय सांगितले जातात. प्रमाणशंका,
प्रमेयशंका आणि प्रमाशंका. <u>जे लौकिक
आणि मूर्ख अज्ञानी लोक आहेत, त्यांना मरेपर्यंत सारख्याच क्षणाक्षणाला शंका
निर्माण होतात. त्यांचे मन सतत संशययुक्त
असते.</u> स्वतःच्या बुद्धीला शास्त्र
समजत नाही, कारण वेदांतशास्त्र हे बुद्धीच्याही अतीत आहे. त्यामुळे असा मनुष्य वेदांतशास्त्राबद्दलच शंका
घेतो. त्याला हे शास्त्र अत्यंत रुक्ष, बोजड,
अवघड वाटते. त्याला त्या वेदांतशास्त्रामध्ये
काही रस वाटत नाही, कारण त्याने कधी समजून घ्यायचा प्रयत्नच केलेला नसतो. आपली बुद्धि अत्यंत प्राकृत आणि स्थूल आहे. </span><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">यत् दृष्टं तत् सत्यम् |</span></b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> </span><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">जे जे डोळ्यांना दिसते, तेच फक्त सत्य अशी सवय लागल्यामुळे मनावर तेच संस्कार
झालेले आहेत. मनुष्य स्वतःचे म्हणणे
सोडायला कधीही तयार नसतो. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">दुसरी शंका म्हणजे प्रमेयविषयक शंका होय. प्रमेय म्हणजेच या शास्त्रामाधून प्रतिपादित
केलेला जो ज्ञेय विषय आत्मा, याबद्दलच अनेक शंका आहेत. </span><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">आत्मा अस्ति न वा |</span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> </span><u><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">आत्मा खरोखरच आहे की नाही ? वर्षानुवर्षे
आत्मस्वरूपाचे ज्ञान घेतात आणि आत्म्याच्या अस्तित्वाबद्दलच शंका विचारतात. अशा लोकांना कधीही शांति, समाधान प्राप्त होत
नाही.</span></u><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">भगवान म्हणतात – </span><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">संशयात्मा
विनश्यति |</span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> (गीता
अ. ४-४०)</span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></b><b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">संशयी पुरुषाचा नाश होतो. त्याला आत, अंतरंगामध्ये स्थिरता, शांति आणि
समाधान मिळत नाही. याचे कारण श्रद्धेचा
अभाव आहे. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">आणि तिसरी शंका म्हणजेच प्रमाविषयक शंका
होय. प्रमा म्हणजेच ज्ञान. साधकाला आत्मज्ञानाविषयीच शंका निर्माण होतात. “खरोखरच या ज्ञानाने मला मोक्ष मिळेल का ? या ज्ञानाचे फळ निरतिशय आनंदाची प्राप्ति मला
होईल का ? या ज्ञानामध्ये इतके सामर्थ्य
आहे का ?” अशा शंका निर्माण होतात. परंतु शास्त्रकार सांगतात – <u>आत्मज्ञान हे
स्वतःच फलस्वरूप आहे. हे ज्ञान श्रवण करीत
असतानाच त्याचा अनुभव येतो.</u><b> मन जर
शुद्ध, परिपक्व, राग</b></span><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">द्वेष</span></b><b><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">रहित असेल, एकाग्र, तल्लीन, तन्मय जर असेल, तर ज्ञानाची अनुभूति श्रवण करतानाच
आली पाहिजे, इतके या ज्ञानाचे सामर्थ्य आहे. </span></b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><u><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></u></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">- "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20_66&product_id=69"><span lang="SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मुण्डकोपनिषत् </span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्थितप्रज्ञानंद</span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">, </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रथम </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मार्च २००७ </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20_66&product_id=69"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Mundakopanishad</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param Poojya
Swami Sthitapradnyanand Saraswati, 1<sup>st</sup> Edition, March 2007</b></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyt6zUEjulGwdCtSuXDFDgaOfXKTWmj7dUA62hgEQw-ToGTdY5gTdhLsotRbgX2rtfoyJW7mK-PrPuZm3NKe45hBan1VeBR2scS6W19iQnwXNSfclntbOnMIDjYJQpcIeM6w-1UQuWdRL0VBVmdrxNT3-YCoR0rmMrnCtWQ8fvhyUyp3lja7-yKG_mISc/s2048/Picture%20003.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1361" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyt6zUEjulGwdCtSuXDFDgaOfXKTWmj7dUA62hgEQw-ToGTdY5gTdhLsotRbgX2rtfoyJW7mK-PrPuZm3NKe45hBan1VeBR2scS6W19iQnwXNSfclntbOnMIDjYJQpcIeM6w-1UQuWdRL0VBVmdrxNT3-YCoR0rmMrnCtWQ8fvhyUyp3lja7-yKG_mISc/s320/Picture%20003.jpg" width="213" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-12664371677744229252023-11-28T05:20:00.000-08:002023-11-28T05:20:14.001-08:00मला मोक्ष कसा मिळेल ? | How Will I Get Liberation ?<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8qmKgZRhDOHcBBXdqGbHejWa7A400luvTuVkQHKNQ7HWzUliQjY0y31XVC6oAkUSnLmIEP8DDmXcYJCHZRDIy_KnTbUzOk6M0QTCpIh-pPefEb_Zsal-hugFxnWiTZ7zfENrcR8R2kSr6TIjt2kl4HMa771f85ePBlr6MvrEOKnOi_8t2hDCu0EE7nVs/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8qmKgZRhDOHcBBXdqGbHejWa7A400luvTuVkQHKNQ7HWzUliQjY0y31XVC6oAkUSnLmIEP8DDmXcYJCHZRDIy_KnTbUzOk6M0QTCpIh-pPefEb_Zsal-hugFxnWiTZ7zfENrcR8R2kSr6TIjt2kl4HMa771f85ePBlr6MvrEOKnOi_8t2hDCu0EE7nVs/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">ज्यावेळी श्रद्धावान मनुष्य मोक्षाचा
उपाय काय ? मला मोक्ष कसा मिळेल ? त्यासाठी मी काय करावे ? असा गांभीर्याने विचार करेल, एखादा विषय मिळविण्यासाठी
मनुष्य अस्वस्थ होतो तसा ज्यावेळी मुक्तिसाठी मनुष्य साधनप्रवृत्त होईल, त्यावेळी हे
रामा ! त्या तीव्र मुमुक्षूला लवकरात लवकर
मोक्ष मिळण्याची शक्यता आहे.</span></b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> म्हणजेच मोक्षासाठी मोक्षाची तीव्र तळमळ वाटली पाहिजे.
यामधून वसिष्ठ मुनींनी मुमुक्षुत्व हे साधन
सूचित केले आहे. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><u><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">कोणत्याही गोष्टीसाठी तळमळ किंवा
ध्यास निर्माण झाला पाहिजे. व्यवहारामध्ये
सुद्धा उत्तुंग यश मिळवायचे असेल तर मनुष्य त्या ध्येयाने झपाटला पाहिजे. त्याचे सर्व आचरण ध्येयानुकूल पाहिजे.</span></u><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> आपल्या ध्येयाव्यतिरिक्त अन्य सर्व गोष्टी
गौण होऊन त्या सर्वांचे महत्व कमी झाले पाहिजे. रात्रंदिवस ध्येयाने प्रेरित होऊन मनुष्य ज्यावेळी
अत्यंत दक्ष राहून विवेकाने ध्येयानुकूल प्रयत्नांच्यामध्ये प्रवृत्त होईल, त्यावेळी
ध्येय त्या मनुष्यापासून दूर राहत नाही. शीघ्रातिशीघ्र
मनुष्य आपल्या ध्येयापर्यंत पोहोचतो. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">तसेच मोक्षाच्या बाबतीत आहे. <u>सर्व ज्ञानी महात्मे व संतांचे चरित्र पाहिले
तर दिसते की, ईश्वरप्राप्तीच्या ध्येयाने त्यांचे संपूर्ण जीवन तपोमय, ज्ञानमय व तेजस्वी
बनले होते. सर्वांनी साधनेमध्ये व कठोर तपश्चर्येमध्ये
स्वतःला झोकून दिले होते.</u> <b>सर्वस्वाचा
त्याग केल्याशिवाय ईश्वरप्राप्ति होत नाही. हे त्यांनी आपल्या जीवनामधून प्रत्यक्ष दाखवून दिले
होते. साधकांनी ज्ञानी पुरुषांची अशी चरित्रे
समोर ठेऊन आत्मप्राप्तीच्या साधनेमध्ये प्रवृत्त व्हावे. </b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">- "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=184"><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">योगवासिष्ठ</span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" </span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">(</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">द्वितीय</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मुमुक्षुव्यवहार</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रकरण</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">)</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्थितप्रज्ञानंद</span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रथम </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मे</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">२०१९</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=184"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Yogavashishtha</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param
Poojya Swami Sthitapradnyanand Saraswati, 1<sup>st</sup> Edition, May 2019</b></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLN8Et3I6iXwLQbapAZTpEPag8-GIbPMBH6livlXijrcHR-oer-9_WkkIwSyJrvN4yEqVFxzd11cXbnYbrl7aRJ3pOQIU9ww-ICjQHVY26JvUG_FSLfQsorSYf-Tfsq92SjLS66qOoqkjIuYaZddruGuCGr4H1CFtnT4stU1wIR2ckA6O9oTm79bA7fr0/s3074/YogWaasishtha02.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3074" data-original-width="2190" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLN8Et3I6iXwLQbapAZTpEPag8-GIbPMBH6livlXijrcHR-oer-9_WkkIwSyJrvN4yEqVFxzd11cXbnYbrl7aRJ3pOQIU9ww-ICjQHVY26JvUG_FSLfQsorSYf-Tfsq92SjLS66qOoqkjIuYaZddruGuCGr4H1CFtnT4stU1wIR2ckA6O9oTm79bA7fr0/s320/YogWaasishtha02.jpg" width="228" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-82397611243382046892023-11-21T04:33:00.000-08:002023-11-21T04:33:17.141-08:00ईश्वराभिमुख वैदिक कर्मे | Divine Vaidik Actions<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRSFK11E1KSHbm10FgaglNE_AtS-LKu8_iSdRUz3h9XaHX5CLNSG4oR1QGp3MC9lrBC3PbA5bO0odbcHgTploQRSgnLfEeFmtIQSwH_1UW9ST3Jrs2eHHvjvGjE2aSrv1ejjxNany7ZVgHmPs9fNF1zEVx1x9bLPRsLSksk9VeRXmCQC3Kq6DmuUs7Wz4/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRSFK11E1KSHbm10FgaglNE_AtS-LKu8_iSdRUz3h9XaHX5CLNSG4oR1QGp3MC9lrBC3PbA5bO0odbcHgTploQRSgnLfEeFmtIQSwH_1UW9ST3Jrs2eHHvjvGjE2aSrv1ejjxNany7ZVgHmPs9fNF1zEVx1x9bLPRsLSksk9VeRXmCQC3Kq6DmuUs7Wz4/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">सर्व वैदिक कर्मांच्या अनुष्ठानाने </span><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">चित्त</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">शुद्धि प्राप्त होऊन क्रमाने जीव ईश्वरस्वरूपाला प्राप्त
होतात. म्हणून प्रत्येक जीवाने वैदिक
कर्मांचे अनुष्ठान केले पाहिजे. ही कर्मे
ईश्वराभिमुख करून ईश्वरस्वरूपापर्यंत नेणारी आहेत. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">अहं यज्ञः</span></b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> – </span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">यज्ञ म्हणजे स्मार्त कर्म. स्मृतींनी
प्रतिपादित केलेली कार्ये म्हणजे स्मार्त कर्मे होय. यांनाच काही वेळेला धार्मिक कर्मे असे म्हटले
जाते. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">अहं स्वधा</span></b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> – </span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">पितरांना श्राद्धादि कर्मामध्ये पिंडरूपाने दिलेल्या अन्नाला स्वधा म्हणतात. पितृयज्ञ केवळ शारीरिक कर्म नसून त्यामागे
श्रद्धा आणि प्रेमाचा भाव आहे. त्यामुळे
हेही कर्म </span><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">चित्त</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">शुद्धीचे साधन होते. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">अहं औषधम्</span></b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> – </span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">औषध तसेच व्रीहियवादि सर्व प्रकारचे अन्न माझेच स्वरूप आहे. भगवान म्हणतात त्याप्रमाणे चतुर्विध अन्न हे
ब्रह्मस्वरूप आहे. म्हणून वेदामध्ये
म्हटले आहे – </span><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">अन्नं ब्रह्मेति व्यजानात् | </span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">अन्नं न निन्द्यात् | </span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></b><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">तत्
व्रतम् |</span></b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> </span><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">अन्न हे ब्रह्मस्वरूप असल्यामुळे अन्नाची कधीही निंदा, तिरस्कार करू नये. ते शुद्ध वृत्तीने खावे. अन्नानेच मनुष्याच्या मनाची जडण-घडण होत असते. शुद्ध आणि प्रसन्न वृत्तीने खाण्यामध्ये अंतरिक
सुख आणि आनंद आहे. <b>विश्वामधील सर्व
प्राणिमात्रांचे पोषण, वर्धन आणि रक्षण करणारे अन्न असल्यामुळे उपभोग म्हणून न
खाता परमेश्वरस्वरूप आहे असे जाणून आदरयुक्त भावाने खावे. ही सुद्धा एक साधना आहे.</b> स्वधा म्हणजे सर्व प्राणीमात्र जे अन्न खातात ते
व्याधींचे नाश करणारे औषध होय, असाही अर्थ घ्यावा. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">अहं मंत्रः</span></b><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> – </span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">पितृयज्ञ किंवा देवतायज्ञामध्ये ज्याच्या साहाय्याने हवन करतात, ते मंत्र माझे
स्वरूप आहे. <u>मंत्रांच्या साहाय्याने
हवन करून देवांना प्रसन्न करून मनुष्य आपली इच्छा पूर्ण करू शकतो. देवतांना संतुष्ट करून त्यांची कृपा प्राप्त
करता येते. म्हणून मंत्र हे माझे स्वरूप
आहे. </u></span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">तसेच यज्ञामध्ये हवन केले जाते ते तूप आणि
ज्याच्यामध्ये हवन केले जाते, तो अग्नि सुद्धा माझे स्वरूप आहे. थोडक्यात यज्ञामधील अग्नि, हवन करण्यासाठी
असलेली सामग्री, मंत्र आणि कर्म सुद्धा माझे स्वरूप आहे. सर्व ब्रह्मस्वरूप आहे हा भाव ठेवावा. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">- "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20_65&product_id=66"><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">श्रीमद्</span><span lang="SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> भगवद्गीता</span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्वरूपानन्द </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">, </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">तृतीय </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">डिसेंबर २००२ </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20_65&product_id=66"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Shreemad
Bhagavad Geeta</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param
Poojya Swami Swaroopanand Saraswati, 3rd
Edition, December 2002</b></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg7PPCECpo__vAtDDZUnbmNkWpaN6k4Ae7R-aQmOlpfhujXxFiyhLj8Jlv-6TgvImltNCqI3FOCPbkw8RV1qbUbxozCs3ZhBLtgsxqRFjVaaID-qnSyY1-2vH0fWiOhOspFddpw2ljbQUqp7kCPmdTq_SMa22cWwoomEDCrRoLHS-Bxc9CZcaz5HHj2dKw/s168/ShimadBhagavadGita.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="168" data-original-width="112" height="168" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg7PPCECpo__vAtDDZUnbmNkWpaN6k4Ae7R-aQmOlpfhujXxFiyhLj8Jlv-6TgvImltNCqI3FOCPbkw8RV1qbUbxozCs3ZhBLtgsxqRFjVaaID-qnSyY1-2vH0fWiOhOspFddpw2ljbQUqp7kCPmdTq_SMa22cWwoomEDCrRoLHS-Bxc9CZcaz5HHj2dKw/s1600/ShimadBhagavadGita.jpg" width="112" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-54197648371397326732023-11-14T07:18:00.000-08:002023-11-14T07:18:20.597-08:00नास्तिकांना मार्गदर्शन | Guidance for Non-Believers<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinVW5j5V1hfwbdL6cJkPB5px2i7i8qJMWu9ZkIMbMpp-JXWkzwWZyZSeVUBwrsrCy-x5_CjVMR8_nSEs_NAGqw7woSIMkZrUA82Y7gmSD7IsIRuhLS3l56HUUhjRLGxtQoRBmPSZg-11cJpV_ACvosB2p5hss_Wbyr2l5dalHeIBHgLaPI4NC-H5Ys2Ew/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinVW5j5V1hfwbdL6cJkPB5px2i7i8qJMWu9ZkIMbMpp-JXWkzwWZyZSeVUBwrsrCy-x5_CjVMR8_nSEs_NAGqw7woSIMkZrUA82Y7gmSD7IsIRuhLS3l56HUUhjRLGxtQoRBmPSZg-11cJpV_ACvosB2p5hss_Wbyr2l5dalHeIBHgLaPI4NC-H5Ys2Ew/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">संसारग्रस्त मनुष्याला सतत दुःखांचाच अनुभव येत
असल्यामुळे त्याच्या मनामध्ये आनंदस्वरूपाच्या अस्तित्वाबद्दलच शंका निर्माण होईल.
खरोखरच ते परमपद आहे का ? असा प्रश्न निर्माण होतो. म्हणून येथे वसिष्ठ मुनि सांगतात की, <u>ज्याच्या
मनामध्ये तत्त्वाच्या अस्तित्वाबद्दल शंका आहे, त्याने त्यामध्ये प्रयत्नपूर्वक विचार
करावा. तत्त्व किंवा आत्मस्वरूप नाहीच, असे
म्हणणे अत्यंत घातक असून त्यामुळे स्वतःचेच अस्तित्व नाकारण्यासारखे आहे. </u><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">श्रुति म्हणते - <b>असन्नेव स भवति असद् ब्रह्मेति
चेत् वेद | (तैत्ति. उप.) </b> <u>जो ब्रह्मस्वरूपाला असत् म्हणजे नाही असे म्हणतो, तो स्वतःच असत् होतो. म्हणजे तो स्वतःच स्वतःचे अस्तित्व अमान्य करतो.
कारण तत्त्व हे स्वतःचे पारमार्थिक स्वरूप
आहे.</u> तसेच तत्त्वाचे अस्तित्व नाकारण्यासाठी
सुद्धा माझ्या - तत्त्वाच्या सत्तेची आवश्यकता आहे. म्हणूनच सत्तेचा - अस्तित्वाचा म्हणजे सत् तत्त्वाचा
कोणीही निरास करू शकत नाही. वसिष्ठ मुनि सांगतात
की, नास्तिक मनुष्याने याप्रमाणे तत्त्वामध्ये विचार करावा. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">याशिवाय असणारे जे आस्तिक लोक आहेत म्हणजे आत्मचैतन्यस्वरूपाच्या,
ईश्वराच्या अस्तित्वावर ज्यांचा विश्वास आहे, जे बुद्धीने तत्त्वाचे अस्तित्व जाणतात,
अशा श्रद्धावान विवेकी साधकांनी त्यापुढे साधना करून, तत्त्वाचे विशेष ज्ञान प्राप्त
करून या भवसागरमधून पार व्हावे. कारण श्रद्धा
हेच ज्ञानाचे साधन आहे. याप्रमाणे <b>दृढ श्रद्धा
निर्माण झाल्यानंतरच तत्त्वाचे ज्ञान होऊन त्यामध्ये निष्ठा प्राप्त होते आणि साधक
क्रमाने या अज्ञानकल्पित संसारामधून मुक्त होतो. </b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">जो जेथे ज्या पायरीवर आहे, तेथून त्याने क्रमाने
आपल्या जीवनाचा विकास करावा. हाच उद्देश आहे.
<b>नास्तिक लोकांनी, केवळ दिसत नाही म्हणून
ईश्वर नाही, आत्मचैतन्य नाही, असे म्हणण्यापेक्षा बुद्धीने थोडा सखोल विचार करावा.
कारण विश्वामध्ये अशा अनेक गोष्टी आहेत की,
ज्या आपल्याला दिसत नाहीत, तरीही त्या अस्तित्वामध्ये आहेत. म्हणून नास्तिक बुद्धिवादी लोकांनी ईश्वराचे अस्तित्व
नाकारण्यापेक्षा त्यामध्ये विचार करावा</b> आणि आस्तिक श्रद्धावान लोकांनी गुरुमुखामधून
वेदांतशास्त्राचे श्रवण करावे. त्यानंतर त्यापुढील
मननादि साधनेमध्ये प्रवृत्त होऊन ज्ञान, ज्ञाननिष्ठा व तत्त्वाची साक्षात् अनुभूति
प्राप्त करावी. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">- "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=184"><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">योगवासिष्ठ</span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" </span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">(</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">द्वितीय</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मुमुक्षुव्यवहार</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रकरण</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">)</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्थितप्रज्ञानंद</span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रथम </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मे</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">२०१९</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=184"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Yogavashishtha</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param
Poojya Swami Sthitapradnyanand Saraswati, 1<sup>st</sup> Edition, May 2019</b></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgm_O5v7CWt5zrhTSW0npoeC1cRWKz0Z47gaOJ4hn-O9E5nmstonhVW83vFM7jlKqIXSrIWlz34NmIYHIvdJtx3vv_h2Bo0KE1XltvAFVZ6CgSpTGaOXCjojCfDsJN4maWuzfCQ6zOddywBURankBvXn3FumU7w-qMqIarjnsfUQwuVWsmR-dEiYBXTJjI/s3074/YogWaasishtha02.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3074" data-original-width="2190" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgm_O5v7CWt5zrhTSW0npoeC1cRWKz0Z47gaOJ4hn-O9E5nmstonhVW83vFM7jlKqIXSrIWlz34NmIYHIvdJtx3vv_h2Bo0KE1XltvAFVZ6CgSpTGaOXCjojCfDsJN4maWuzfCQ6zOddywBURankBvXn3FumU7w-qMqIarjnsfUQwuVWsmR-dEiYBXTJjI/s320/YogWaasishtha02.jpg" width="228" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-59969570923697143172023-11-07T08:38:00.006-08:002023-11-07T08:38:55.477-08:00भक्ति व ज्ञान पूरक आहेत | Devotion Supplements Knowledge<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_AaCbu6eeTWldQ7sePh4YWUIUcdprJBVik4uDyiOQQsMh95qMizUUo6FJoZCeXtRdh5Q9JjIIX7nnZ0_NLV-RXbBO6U-cmS3Ul-R14-G8Yoook2jGzRMQLzZ0rDmCMXKAsDZYgo9rzVY75RYWA3mnuk-AR8dOCV-zl6_yDjxQ6C6xO6nfmyoMcqv9uto/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_AaCbu6eeTWldQ7sePh4YWUIUcdprJBVik4uDyiOQQsMh95qMizUUo6FJoZCeXtRdh5Q9JjIIX7nnZ0_NLV-RXbBO6U-cmS3Ul-R14-G8Yoook2jGzRMQLzZ0rDmCMXKAsDZYgo9rzVY75RYWA3mnuk-AR8dOCV-zl6_yDjxQ6C6xO6nfmyoMcqv9uto/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">आस्तिक्य बुद्धीतून निर्माण झालेल्या श्रद्धेमधून
प्रेम किंवा भक्ति निर्माण होते. प्रेमामुळे
ईश्वराचे अधिक ज्ञान होते. ईश्वराचे स्वरूप,
कल्याणगुण, माहात्म्य समजते. <u>ईश्वराचे कर्तुम्-अकर्तुम्
स्वरूप हे जितके समजते तितक्या प्रमाणात स्वतःचा अहंकार, दर्प कमी होतो. भक्त अधिक नम्र, विनयशील होतो. प्रेमाचा अधिक उत्कर्ष होतो. त्यामुळे ज्ञान अधिक वृद्धिंगत होते.</u> म्हणजेच <b>ज्ञान आणि भक्ति एकाच वेळेला वर्धन होतात.
ते दोन्हीही पूरक आहेत. तुल्य आहेत. म्हणून काही आचार्य म्हणतात ज्ञान आणि भक्ति परस्पर
आश्रित आहेत.</b> श्रवणामधून भक्ति निर्माण
होते. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><u><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">भक्तिशिवाय ज्ञान असेल तर ते ज्ञान
मनुष्यामध्ये अहंकार, दंभ, दर्प वाढविते. मनुष्य
स्वतःला फार मोठा विद्वान समजतो आणि अन्य सर्व कस्पटाप्रमाणे तुच्छ मानतो. त्याच्या मनाला ज्ञानाचे फळ, शांति, तृप्ति मिळत
नाही.</span></u><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> उलट ते ज्ञान दुःखाला,
द्वंद्वाला कारण होते. म्हणून <b>श्रद्धेशिवाय
ज्ञानाला पूर्णता येत नाही. पक्वता येत नाही.
</b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">तसेच <u>प्रेम किंवा भक्ति ज्ञानरहित असेल तर
ते प्रेम फक्त भावनांचा उद्रेक होईल. ती फक्त
उचंबळून येणारी एक उर्मी असेल.</u> भक्तीला
विवेकाची बैठक नसल्यामुळे समुद्राच्या भरती ओहोटीप्रमाणे त्या प्रेमाला भरती येऊन एका
क्षणाला परमोच्च अवस्थेला नेईल आणि दुसऱ्या क्षणी ओहोटीमुळे प्रेम विरून जाईल. त्यामुळे याप्रकारचे प्रेम सातत्याने टिकत नाही.
<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">म्हणून <u>भक्तीला विवेकाची साथ आवश्यक आहे.
विवेकयुक्त भक्तिच पक्व होऊन परमप्रेमस्वरूपावस्थेला
प्राप्त होते. यासाठी सर्व संत डोळस भक्ति
असावी असे म्हणतात. </u>थोडक्यात <b>ज्ञानाला
भक्तीची आणि भक्तीला ज्ञानाची सांगड हवी. त्याशिवाय
साध्य प्राप्त होणार नाही. </b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><b><br /></b></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">-
"</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=56"><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">नारदभक्तिसूत्र</span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्वरूपानन्द </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">, </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">तृतीय </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति, एप्रिल २००६</span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=56"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Narad
Bhaktisutra</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20_27&product_id=156"></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param
Poojya Swami Swaroopanand Saraswati, 3<sup>rd</sup> Edition, April 2006<o:p></o:p></b></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3936oeONNfeSNsV9PvdB3MegbkEnyM8EGK6MhKs-IUhIp7TFu8zqDfBDV5xAXqKJk8GDUREVbmvBpy1J6e1QgNcPiz9Yd5NTJDuREnSxNfgO5nEHWfTl2CRZd6UJUjLdVxWEtLJR1LnwrAfZPNsU4Mowo1aAzvwKkCbPQPKpdQ3pbna9QILO4KO1z1lY/s2048/Naarad%20Bhakti%20Sootra%20Front.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1308" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3936oeONNfeSNsV9PvdB3MegbkEnyM8EGK6MhKs-IUhIp7TFu8zqDfBDV5xAXqKJk8GDUREVbmvBpy1J6e1QgNcPiz9Yd5NTJDuREnSxNfgO5nEHWfTl2CRZd6UJUjLdVxWEtLJR1LnwrAfZPNsU4Mowo1aAzvwKkCbPQPKpdQ3pbna9QILO4KO1z1lY/s320/Naarad%20Bhakti%20Sootra%20Front.jpg" width="204" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"> –</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-12535063494383057702023-10-31T08:09:00.000-07:002023-10-31T08:09:35.258-07:00घृणास्पद अज्ञानाची अवस्था | Despicable State of Ignorance<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjp8YtzcNCp1gSDO9Y9Sjj0QJK6CdGpmvAVzOwg_7S3OJRX-n-Xy2PmDQusCpuUNt0hQQoUCken0vXvl3P4cHGVc1sJAXbdv9Xq-3bVOsbJbgIqRoH9ZJTtReFhrxe1oHnInT9cwAS_YquSCmD_0nupg1rq9gsaBSoMj47Q91O8DNPZDUG5yw9Zryfamt8/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjp8YtzcNCp1gSDO9Y9Sjj0QJK6CdGpmvAVzOwg_7S3OJRX-n-Xy2PmDQusCpuUNt0hQQoUCken0vXvl3P4cHGVc1sJAXbdv9Xq-3bVOsbJbgIqRoH9ZJTtReFhrxe1oHnInT9cwAS_YquSCmD_0nupg1rq9gsaBSoMj47Q91O8DNPZDUG5yw9Zryfamt8/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">रामा ! या अज्ञानाचे काय वर्णन करावे ? रामा ! <u>चांडाळाच्या
वस्तीमधून हातात घाणेरडे गलिच्छ भिक्षापात्र घेऊन फिरणे एक वेळ बरे ! परंतु अज्ञानामध्ये राहणे, ही त्यापेक्षाही भयंकर
अवस्था आहे.</u> येथे चांडाळ हाच मुळात अपवित्र
! त्याची वस्ती सुद्धा अस्वच्छ ! त्यामधून आपल्या हातात गलिच्छ भिक्षापात्र घेणे व
तेथे आपण भिकारी म्हणून जाणे, भिक्षा मागणे आणि त्या चांडाळाने दिलेली भिक्षा खाऊन
त्यावर उपजीविका करणे, या सर्वच गोष्टींची कल्पना करणे सुद्धा किळसवाणे आहे. आपण आपल्या जीवनात या भयंकर गोष्टींची कल्पना सुद्धा
करू शकत नाही. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">परंतु वसिष्ठ मुनि येथे सांगतात की, अज्ञानावस्थेत
राहणे यापेक्षाही भयंकर आहे. कारण <b>अज्ञानाने
मनुष्य नाशवंत विषयांच्यामध्ये आसक्त होऊन पशूंच्याप्रमाणे स्वैर उपभोग घेतो. व्यभिचारी होतो. जन्मानुजन्मे भोगांच्यामध्ये लोळूनही मनुष्याची तृप्ति
होत नाही. त्याच-त्याच इंद्रियभोगांच्यामध्ये
मनुष्य एखाद्या किड्याप्रमाणे पुन्हा पुन्हा प्रवृत्त होतो. रामा ! या
मूर्खपणाला काय म्हणावे ? </b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">अज्ञानामधील जीवन अत्यंत भयंकर आहे. जसे एखादा मनुष्य गडद अंधारामध्ये बसावा आणि त्याने
आपल्याच डोक्यावरून गोधडी पांघरून घ्यावी आणि म्हणावे की, "वा ऽऽ काय छान वाटते
आहे !" तसेच अज्ञानी मनुष्य अज्ञानामधून
जन्माला येतो, अज्ञानामध्येच जगतो व तेथेच मरतो आणि एवढे करून स्वतःला कृतार्थ समजतो.
हा मूर्खपणाचा कळस आहे. <b>अज्ञानामुळे मनुष्याला ज्ञानाची, प्रकाशाची पुसटशी
सुद्धा जाणीव होत नाही. त्याला रत्नासारखे
मौल्यवान मनुष्यशरीर मिळूनही ते कवडीमोल करून तो स्वतःची प्रतारणा करून, केवळ खाण्यात
आणि झोपण्यात व्यर्थ जीवन घालवितो.</b> हे
रामा ! असे भोगासक्त व निकृष्ट पशुतुल्य जीवन
जगण्यापेक्षा एखाद्या वेळी चांडाळाच्या घाणेरड्या वस्तीत जाऊन भीक मागण्याची वेळ आली
तरी ठीक आहे ! <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">- "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=184"><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">योगवासिष्ठ</span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" </span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">(</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">द्वितीय</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मुमुक्षुव्यवहार</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रकरण</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">)</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्थितप्रज्ञानंद</span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रथम </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मे</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">२०१९</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=184"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Yogavashishtha</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param
Poojya Swami Sthitapradnyanand Saraswati, 1<sup>st</sup> Edition, May 2019</b></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0EhoXOW94Ceb7Gb7BclX6dZznECanwFW_RJLEPHkDBtohMRIYTnLf5atTMQH4q0yJ538WDHSZBWK-KOKTM6VGw9fZzS4YUQE0OwEAVYT8EOWtuLNUGndIR-PZRm_pLpiTxJVWySBSWEcjgz3iq7hvxOk3aMWq2bcRpX19eU6OCeL8Kp78laChib1xri4/s3074/YogWaasishtha02.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3074" data-original-width="2190" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0EhoXOW94Ceb7Gb7BclX6dZznECanwFW_RJLEPHkDBtohMRIYTnLf5atTMQH4q0yJ538WDHSZBWK-KOKTM6VGw9fZzS4YUQE0OwEAVYT8EOWtuLNUGndIR-PZRm_pLpiTxJVWySBSWEcjgz3iq7hvxOk3aMWq2bcRpX19eU6OCeL8Kp78laChib1xri4/s320/YogWaasishtha02.jpg" width="228" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-24877153197910958272023-10-24T09:40:00.000-07:002023-10-24T09:40:10.892-07:00संसाराची दलदल | The Swamp Of Illusion<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjQ1NL1xTC35b6O09_virbPHu-k74hX49PG9LJAzXSQpoDnfEFDddX7yrzejDX1Zd2EQ2SQaxBAFlz3MSpU8wnr2kwfUsno-yg3VylCqU4lvGgcJEQdaK2BlzJtCCo_2CrWPDz3mA0_8GM8CoaqYgsah4xkmxZcZ9fK1-izIq2WWLj5Nn7TQ8YBsnQpyg/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjQ1NL1xTC35b6O09_virbPHu-k74hX49PG9LJAzXSQpoDnfEFDddX7yrzejDX1Zd2EQ2SQaxBAFlz3MSpU8wnr2kwfUsno-yg3VylCqU4lvGgcJEQdaK2BlzJtCCo_2CrWPDz3mA0_8GM8CoaqYgsah4xkmxZcZ9fK1-izIq2WWLj5Nn7TQ8YBsnQpyg/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><u><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">प्रत्येक जीवाच्या अंतःकरणामध्येच निरतिशय
आनंदस्वरूप परमात्मा निवास करीत असेल तरी दुर्दैवाने सर्व जीव स्वस्वरूपाचा शुद्ध
आनंद न अनुभवता फक्त दुःखकारक संसाराचाच अनुभव घेतात. याला कारण स्वस्वरूपावर आलेले अज्ञान आणि अज्ञानजन्यकार्याचे
आवरण होय.</span></u><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> <b>ज्याप्रमाणे
गाईच्या सडामध्ये अमृततुल्य दूध असते; परंतु
त्याच सडावर बसलेली गोचीड अमृततुल्य दूध न पिता रक्तच शोषत असते.</b> प्रकाशस्वरूप असलेल्या सूर्यावर आवृत्त झालेल्या
कृष्णवर्णीय ढगाच्यामुळे सूर्य काळवंडलेला, तेजोहीन दिसतो. तो ढगाच्या मागे असूनही त्याच्या स्वरूपाने
अनुभवायला येत नाही. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">त्याचप्रमाणे स्वस्वरूपाच्या अज्ञानामुळे
नित्य, शाश्वत, निरतिशय सच्चिदानंद स्वरूपाची विस्मृति होते. नित्य काय ? आणि अनित्य काय ? हे कळत नाही. या अविवेकामुळे सर्व जीव देहाशी तादात्म्य होतात.
यामधून त्यांच्या अंतःकरणामध्ये
अनात्मस्वरूपाच्या विषयांच्याच उपभोगण्याच्या कामना निर्माण होतात. <u>खरे पाहाता त्यांची निरतिशय आनंद मिळावा हीच
मूलभूत कामना असते; परंतु निरतिशय आनंदस्वरूप
परमात्म्याची इच्छा निर्माण न करता विषयभोगाची इच्छा करतात. विषयभोगामधून ते निरतिशय आनंद मिळविण्याची इच्छा
करतात.</u> परंतु सर्व विषय उपभोग घेऊनही
त्यांना आयुष्यामध्ये कधीही आनंद मिळत नाही. त्यांच्या सर्व कामना व्यर्थ, निष्फळच होतात. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">येथे शंका येईल की <u>आनंदस्वरूप
परमात्म्याची इच्छा निर्माण न होता विषयांच्या इच्छा का निर्माण होतात ? याचे उत्तर भगवान देतात – त्या सर्व अविवेकी
लोकांनी राक्षसी आणि आसुरी प्रकृतीचा आश्रय घेतलेला असतो. त्यांचे कोणतेही कर्म निःस्वार्थ, निष्काम आणि उदा</u></span><u><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">त्त </span></u><u><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">भावाने नसल्यामुळे सर्व कर्मे व्यर्थच असल्यासारखी आहेत.</span></u><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> सकाम ज्ञानाने फक्त कामना आणि
कर्मफळाची वासना अधिक वृद्धिंगत होते. म्हणून
त्यांचे सर्व ज्ञान निष्फळ झाल्यासारखे होते. <b>रजोगुण आणि तमोगुणात्मक अविद्या मायेच्या
प्राधान्यामुळे रज आणि तमोविकारांच्या आहारी जाऊन प्रकृतीचे गुलाम होतात आणि
अधःपतित होतात. ते संसारामध्येच संपूर्ण
अडकतात. यामुळे मी परमात्मा त्याच्या
हृदयामध्ये निवास करून सुद्धा ते मला जाणत नाहीत.</b> ते मला प्राप्त न होता संसाराला प्राप्त होतात. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">- "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20_65&product_id=66"><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">श्रीमद्</span><span lang="SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> भगवद्गीता</span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्वरूपानन्द </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">, </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">तृतीय </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">डिसेंबर २००२ </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20_65&product_id=66"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Shreemad Bhagavad
Geeta</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param
Poojya Swami Swaroopanand Saraswati, 3rd
Edition, December 2002</b></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzyDiEWXBTSIo1nqd6dx4PZ3bk5o4UdOdY2dCw99vPpNdK5luJHZ4mXiEgEBK-iSKOvEeCOfoapwm2aWymA8hLpIzzD5pdDQdRy4eBzclVjmHyRJzLySjTTmEXftbL8lKJ9CEtNcNwg0CpzuVygmaEOkOMy34q-Haf3zM87y0SNsLzyz6IyOpjCsA6l1w/s168/ShimadBhagavadGita.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="168" data-original-width="112" height="168" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzyDiEWXBTSIo1nqd6dx4PZ3bk5o4UdOdY2dCw99vPpNdK5luJHZ4mXiEgEBK-iSKOvEeCOfoapwm2aWymA8hLpIzzD5pdDQdRy4eBzclVjmHyRJzLySjTTmEXftbL8lKJ9CEtNcNwg0CpzuVygmaEOkOMy34q-Haf3zM87y0SNsLzyz6IyOpjCsA6l1w/s1600/ShimadBhagavadGita.jpg" width="112" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-42640299901228451042023-10-17T07:43:00.004-07:002023-10-17T07:43:55.726-07:00मूर्ख आणि दुर्जनांचा संग टाळा | Avoid The Foolish & The Wicked<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5uc_uLwDTVGrZN28VIer4WiWL1r8mp01W2fpT28VGLSocfzzv9NaQWgOkDQQDVSiX5ehDUYhHg2yRtJf8FdHp0Oqtz81QAyBZ1pk9GVEJNqIOBxETQ5oQjuWrloIYhGOEOJm9IbXG6JPkp9Ieoediy0rvHpnDodRi_ktHAo55ax7qqDmiJq6xlIb0QSE/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5uc_uLwDTVGrZN28VIer4WiWL1r8mp01W2fpT28VGLSocfzzv9NaQWgOkDQQDVSiX5ehDUYhHg2yRtJf8FdHp0Oqtz81QAyBZ1pk9GVEJNqIOBxETQ5oQjuWrloIYhGOEOJm9IbXG6JPkp9Ieoediy0rvHpnDodRi_ktHAo55ax7qqDmiJq6xlIb0QSE/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">वसिष्ठ मुनि येथे साधकाला धोक्याची सूचना देऊन
पथ्य सांगत आहेत. कारण विश्वामध्ये अनेक प्रकारचे
लोक आहेत. <u>काही लोक शास्त्राचा अपमान करतात.
शास्त्राच्या गंभीर असणाऱ्या शब्दांचा व्यवहारामध्ये
दुरुपयोग करतात. संदर्भ नसताना शास्त्राचे
शब्द वापरतात. स्वतःच्या बुद्धिनुसार, स्वार्थानुसार
शास्त्राचे चुकीचे अर्थ काढतात. इतकेच नव्हे
तर काही लोक संतांचा, गुरूंचा सुद्धा अपमान करतात. </u><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">अशा मूर्ख लोकांच्याबरोबर एक क्षणभरही संगती
करू नये. <u>आपल्यावर भयंकर संकट आले, आपणास
कष्ट झाले तरी दुर्जनांचे साहाय्य घेऊ नये. त्यापेक्षा कष्ट सहन करणे चांगले ! याचे कारण दुर्जनांचा संग हा अत्यंत घातक असतो.</u>
त्यामुळे <b>आपल्या मनामध्ये सुद्धा गुरु व
शास्त्राबद्दल अनादर, विकल्प निर्माण होण्याची शक्यता असते आणि एक विकल्प सुद्धा साधकाला
या मार्गापासून परावृत्त करू शकतो. म्हणून
साधकाने कदापि दुर्जनांचा संग करू नये. </b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">वसिष्ठ मुनि येथे शूद्र दुःसंगाचा म्हणजे मूर्ख
लोकांच्या संगतीचा त्याग सांगतात. शारीरिक
व मानसिक रोग मनुष्याला अनेक प्रकारची दुःखे देतात. <u>विषाच्या एका थेंबानेही आपला जीव कासावीस होतो.
संकटांच्यामुळे आपले ह्रिदय विदीर्ण होते.
या सर्वांच्यामुळे भयंकर यातना प्राप्त होतात.
परंतु मूर्ख लोकांच्या संगतीने होणारे दुःख
यापेक्षाही अधिक आहे. </u><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">शास्त्रकार दृष्टांत देतात - जसे एखादा छोटासा
तरंग सुद्धा दुसऱ्या तरंगांच्या संपर्कात आला तर तो मोठा होत-होत संपूर्ण समुद्रालाही
व्यत्प्त करतो. तसेच <b>मनुष्यामधील एखादा
छोटा दोष सुद्धा दुर्जनाच्या संगतीने भयंकर रूप धारण करतो. दुर्जनांच्या संगतीने मनामध्ये विकल्प आला किंवा
गुरु व शास्त्र यांच्याबद्दल शंका निर्माण झाली तर साधकाचे अधःपतन होऊन संपूर्ण जीवनही
उध्वस्त होऊ शकते. म्हणून मोहासक्त, मूढ दुर्जनांचा
संग पूर्णतः त्याग करावा. </b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">- "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=184"><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">योगवासिष्ठ</span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" </span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">(</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">द्वितीय</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मुमुक्षुव्यवहार</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रकरण</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">)</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्थितप्रज्ञानंद</span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रथम </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मे</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">२०१९</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=184"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Yogavashishtha</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param
Poojya Swami Sthitapradnyanand Saraswati, 1<sup>st</sup> Edition, May 2019</b></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgc2WXZDPxnCsXRC_kd1-lPWTRtRJL1N1nmpOmeuaxgWCfPjJBWYZO4YLXqwcCQBjP_OFmqDhxEX7Q39eu4f3rxAWPRE7EkJxit1JOrstwJ1hpBo-rVu0KT6NvXLzZ3-_Ad-XqITderACSte2H0aLsDaq7j3fGHJyB1eycodGG4Z5Ld7o785i0CSCdFa6g/s3074/YogWaasishtha02.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3074" data-original-width="2190" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgc2WXZDPxnCsXRC_kd1-lPWTRtRJL1N1nmpOmeuaxgWCfPjJBWYZO4YLXqwcCQBjP_OFmqDhxEX7Q39eu4f3rxAWPRE7EkJxit1JOrstwJ1hpBo-rVu0KT6NvXLzZ3-_Ad-XqITderACSte2H0aLsDaq7j3fGHJyB1eycodGG4Z5Ld7o785i0CSCdFa6g/s320/YogWaasishtha02.jpg" width="228" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-68304942457649507632023-10-10T07:17:00.000-07:002023-10-10T07:17:41.047-07:00भगवद्गीता कशाची उत्तरे देते ? | What Bhagwat Geeta Answers ? <p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiF8xoQ-i4ELA3TNFWCMNfuEqcUtjhkCrFC0S4mx8HxNlxSQuEZNVbeEskIkmhrRsB7BLDEGs5LNURGQdb_Zi4l6g8a1AZRYUt8gO77IDxXo-rL-PszCwRu0wBnFr3dcsOrO_XixyGMQkjW6QwJQRcmPEBVLWErFPWzPRMmm2jSYhAX4MYgqX5qhNUGJjU/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiF8xoQ-i4ELA3TNFWCMNfuEqcUtjhkCrFC0S4mx8HxNlxSQuEZNVbeEskIkmhrRsB7BLDEGs5LNURGQdb_Zi4l6g8a1AZRYUt8gO77IDxXo-rL-PszCwRu0wBnFr3dcsOrO_XixyGMQkjW6QwJQRcmPEBVLWErFPWzPRMmm2jSYhAX4MYgqX5qhNUGJjU/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">श्रीमद्भगवद्गीता हा एक प्राचीन, जगन्मान्य
ग्रंथ आहे. भगवान श्रीकृष्णांनी महाभारतीय
युद्धाच्या पूर्वी रणभूमीवर शोकमोहयुक्त व संभ्रमित झालेल्या पार्थ अर्जुनास
गीतेचा उपदेश दिला. <u>हा उपदेश त्या
प्रसंगापुरता तात्कालिक नाही किंवा केवळ अर्जुनासाठी दिलेला व्यक्तिगत उपदेश नाही,
तर अर्जुनाच्या माध्यमामधून संपूर्ण मानवजातीला दिलेला दिव्य उपदेश आहे. </u></span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">मनुष्याने आपले जीवन कसे जगावे ? जीवनामधील चांगल्या-वाईट प्रसंगांना कसे सामोरे
जावे ? अंत:करणातील काम-क्रोधादि विकार
नाहीसे करून मन अधिकाधिक शुद्ध व सात्त्विक कसे करावे ? ईश्वरप्राप्तीची व्याकुळता कशी निर्माण करावी ? सर्वश्रेष्ठ सांख्यज्ञान कोणते ? निष्काम कर्मयोगाचे आचरण कसे करावे ? सेवा म्हणजे काय ? ध्यानसाधना कशी करावी ? संन्यास म्हणजे काय ? भगवंताच्या विभूति किती व कोणत्या आहेत ? </span><span lang="SA" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;">राजविद्या </span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">कोणती ? भगवंताचे विराट स्वरूप कसे
असते ? भक्ति म्हणजे काय ? जीव व ईश्वर म्हणजे काय ? त्रिगुण म्हणजे काय ? त्रिगुणांच्या अतीत गेलेल्या ज्ञानी,
स्थितप्रज्ञ पुरुषाची लक्षणे कोणती ? पुरुषोत्तम
म्हणजे कोण ? दैवीगुण व असुरीगुण कोणते
आहेत ? श्रद्धा म्हणजे काय व श्रद्धेचे
प्रकार किती ? मोक्षसंन्यास म्हणजे काय ? साधकाचे अंतिम कर्तव्य कोणते ? या व अशा प्रकारच्या असंख्य प्रश्नांचे विवरण
भगवंतांनी श्रीमद्भगवद्गीतेमधून प्रश्नोत्तररूप संवादाने केले आहे. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">म्हणूनच हा अद्भुत व अलौकिक ग्रंथ आहे. हा ग्रंथ म्हणजेच भगवंताकडून मनुष्याला मिळालेली
एक फार मोठी देणगी आहे. <u>श्रीमद्भगवद्गीता
ही प्रत्यक्ष स्वतः भगवंतांनी सांगितलेली आहे. गीता हे भगवंताने गायिलेले गीत आहे. त्यामध्ये मानवी जीवनाचे गूढ रहस्य व सार उलगडून
दाखविलेले आहे.</u> म्हणूनच <b>मनुष्य
कोणत्याही जातीचा, पंथाचा, धर्माचा, वर्णाश्रमाचा किंवा संप्रदायाचा असो,
पौर्वात्य-पाश्चिमात्य, आस्तिक-नास्तिक, स्त्री-पुरुष, लहान-तरुण-वृद्ध कोणीही
असो, त्याने गीतेचे अवश्य अध्ययन करावे. </b></span><u><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></u></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">- "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&product_id=179"><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">भज गोविंद</span><span lang="SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">म् |”</span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्थितप्रज्ञानंद</span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">, </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रथम </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> एप्रिल २०</span></b><b><span lang="SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">१५</span></b><b><span lang="SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&product_id=179"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Bhaj
Govindam</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param Poojya
Swami Sthitapradnyanand Saraswati, 1<sup>st</sup> Edition, April 2015</b></span><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-79196921712825751482023-10-03T09:15:00.002-07:002023-10-03T09:15:44.682-07:00वैषयिक आणि निर्वैषयिक आनंद | Materialistic & Transcending Bliss<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8Lhc34uV_SRmsqhbudiE6rIMFlFev2VRxk85hz7MsgtyJEPn3OlQjqQ2wSUIu4JdOVJisSttX3_j2vfK4JtPKblbnGV5QEuMAp8YCOo1zoD2pjDVCOqguMMBt6Z0WVPsApJRhCQw2_1uPMZIA9JTGTTf7YEyGPzVeYMUi6Oaru4LtnsIEM3HW-6e-z8Y/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8Lhc34uV_SRmsqhbudiE6rIMFlFev2VRxk85hz7MsgtyJEPn3OlQjqQ2wSUIu4JdOVJisSttX3_j2vfK4JtPKblbnGV5QEuMAp8YCOo1zoD2pjDVCOqguMMBt6Z0WVPsApJRhCQw2_1uPMZIA9JTGTTf7YEyGPzVeYMUi6Oaru4LtnsIEM3HW-6e-z8Y/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">वसिष्ठ मुनि वैषयिक आनंद आणि निर्विषयक आनंद
यामधील फरक सांगतात. अज्ञानी मनुष्य मनामध्ये
इंद्रजाल निर्माण करतो. विषय पाहिले रे पाहिले
की, जो विषय त्याला आवडतो तो त्याला हवाहवासा वाटतो. त्या विषयाच्या दर्शनानेच मनामध्ये सुखवृत्ति निर्माण
होते. नंतर प्रयत्नाने तो विषय मिळविल्यावर
म्हणजे तो विषय माझ्या मालकीचा झाल्यावर आणखी थोडे जास्त सुख मिळते. त्यानंतर त्या विषयाचा प्रत्यक्ष उपभोग घेतल्यानंतर
त्याहीपेक्षा जास्त सुख मिळते. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">परंतु असा <u>एक विषयभोग भोगल्यानंतर मनुष्य
तृप्त न होता दुसऱ्या विषयाची तृष्णा त्याच्या मनामध्ये निर्माण होते. यावरून समजते की, विषय मनुष्याला कधीही पूर्ण सुखी
किंवा पूर्ण तृप्त करू शकत नाहीत.</u> तसेच
<b>वैषयिक आनंद हा तरतमभावाने युक्त असतो. म्हणजेच त्याचे प्रमाण कमी-अधिक होत असते. सर्वात महत्त्वाचे म्हणजे वैषयिक सुख हे येणारे-जाणारे,
अनित्य व क्षणभंगुर असते. </b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">ज्ञानी पुरुषाला मिळणारे निर्विषयक
सुख मात्र विषयांच्यामधून निर्माण झालेले नसते. त्यामुळे तो आनंद कमी-जास्त किंवा येणार-जाणारा नसतो.
तर ते सुख सर्व बाजूंनी परिपूर्ण स्वरूपाचे
असते. ते मिळाल्यानंतर आनंद मिळविण्यासाठी
दुसरे काहीही करण्याची आवश्यकता राहत नाही.</span></b><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> ज्ञानी पुरुष स्वतःच स्वतःच्या स्वरूपामध्ये आनंदाने
राहतो. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">जसे पावसाळ्यात विहिरी, नद्या तलाव, पाण्याने
भरून गेले व पाणी आपल्या दाराशीच आले, तर हातात कळशी घेऊन पाण्यासाठी कोणीही बाहेर
जात नाही. तसेच जो <u>ज्ञानी पुरुष अंतरंगाने
सुखस्वरूप झालेला असतो. ज्याला सुखाचा सागर
प्राप्त झालेला आहे, तो सुख मिळविण्यासाठी कोणत्याही बाह्य विषय किंवा उपभोगांमध्ये
प्रवृत्त होत नाही. </u><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">- "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=184"><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">योगवासिष्ठ</span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" </span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">(</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">द्वितीय</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मुमुक्षुव्यवहार</span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रकरण</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">)</span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्थितप्रज्ञानंद</span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">प्रथम </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">मे</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">२०१९</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20&product_id=184"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Yogavashishtha</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param
Poojya Swami Sthitapradnyanand Saraswati, 1<sup>st</sup> Edition, May 2019</b></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9_yGhxkGPfIBEvWAt9NTQf-DgaldOU_PkNqfn_zS6GNUHgWWWF1NAktzXZt3UCVRaRC13nVOugQT6ovwtpzfqfLIJ_5mMu_oqnUl4j8jcnr3dwjT8B_8R2DD3wZCBQUXTzpX5ctWQDdbMHAZGCNggQrE1cjolLM2BQbic7VbnIxe_Z1oNjXZsLvdupi4/s3074/YogWaasishtha02.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3074" data-original-width="2190" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9_yGhxkGPfIBEvWAt9NTQf-DgaldOU_PkNqfn_zS6GNUHgWWWF1NAktzXZt3UCVRaRC13nVOugQT6ovwtpzfqfLIJ_5mMu_oqnUl4j8jcnr3dwjT8B_8R2DD3wZCBQUXTzpX5ctWQDdbMHAZGCNggQrE1cjolLM2BQbic7VbnIxe_Z1oNjXZsLvdupi4/s320/YogWaasishtha02.jpg" width="228" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-297843918356500538.post-39384784786427250092023-09-26T05:58:00.003-07:002023-09-26T05:58:47.581-07:00परमात्मस्वरूपाचा अनादर | Disrespect of My Nature<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj27qXiZPzs5PL56sHL8dsb3q82-fcFCkY45NyYlNhUruzfHMsT4RrXBate5VsAD4LZw667_zPvogc-kv26AOJtL7e-OrXyX-irL8jQfmDu6Llfeajl1_Xv7JlYCA5PcNVCNy-mKJ89h1IQFiWm_sGLQMijJpq8G6d7XJr_9vn168U-NHBUTSyYnBWA4yI/s95/AshramLogoBig.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="85" data-original-width="95" height="85" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj27qXiZPzs5PL56sHL8dsb3q82-fcFCkY45NyYlNhUruzfHMsT4RrXBate5VsAD4LZw667_zPvogc-kv26AOJtL7e-OrXyX-irL8jQfmDu6Llfeajl1_Xv7JlYCA5PcNVCNy-mKJ89h1IQFiWm_sGLQMijJpq8G6d7XJr_9vn168U-NHBUTSyYnBWA4yI/s1600/AshramLogoBig.gif" width="95" /></a></div><br /><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">प्रत्येक जीवाचे खरे स्वरूप परमात्मस्वरूपच
आहे. परमात्मा दूर नसून आपले स्वतःचे
स्वरूपच आहे. परंतु मानवी शरीरामध्ये
असलेले हे परमात्मस्वरूप मूढ, अविवेकी लोक अज्ञानाच्या आवरणामुळे जाणत नाहीत. अहं शब्दाच्या लक्ष्यार्थाने निर्देशित केलेले
माझे निरतिशय आनंद स्वरूप अज्ञानी लोक जाणत नाहीत. याचे कारण <u>अज्ञानाच्या आवरणामुळे बुद्धि
भ्रमिष्ट होऊन अहंकाराच्या उन्मादामुळे त्यांना सद्गुरूंचा संग मिळत नाही. त्यामुळे गुरुमुखामधून शास्त्राचे श्रवण
करण्याची संधी त्यांना मिळत नाही. त्यामुळे
ते अज्ञानी लोक स्वबुद्धीला प्रमाण मानत असल्यामुळे ते प्रत्यक्ष, इंद्रियगोचर आहे
त्यालाच सत्यत्व देतात. </u></span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><b><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">शरीर, इंद्रियांच्या अतीत असलेले तसेच मन
आणि बुद्धीच्याही अतीत असलेले स्वतःचे स्वरूप जाणत नाही. इतकेच नव्हे तर, त्यांच्या हृदयामध्ये असलेले
माझे अस्तित्व सुद्धा मान्य करीत नाहीत. हाच
माझा अनादर आहे, तिरस्कार आहे.</span></b><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> याच अज्ञानामुळे देहादि सर्व अनात्म्याचे धर्म
माझ्यावर आरोपित करून जो “मी नाही” तो “मी आहे” असे म्हणतात. अमानवी असणाऱ्या मला मानव म्हणून पाहतात. जन्ममृत्युरहित असून सुद्धा जन्ममृत्यूने
मर्यादित करतात. “मी कर्ता”, “मी भोक्ता”
असे समजतात. “मी लहान आहे”, “मी मोठा आहे”,
“मी अज्ञानी आहे”, “मी पापी आहे”, “मी बहिरा आहे”, मी आंधळा आहे”, “मी लंगडा आहे”,
“मी म्हातारा आहे”, “मी मेलो” याप्रमाणे विपरीत भाव निर्माण करतात. </span><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;">मानवी शरीराचा आश्रय घेऊन मी अवतार घेत
असल्यामुळे अज्ञानी जीव फक्त माझे मानवी शरीरच पाहतात. त्यापलीकडे असलेले जन्ममृत्युरहित, नित्य,
कूटस्थ, असंग, निरुपाधिक सच्चिदानंद स्वरूप जाणत नाहीत. ते शरीरालाच सत्यत्व देत असल्यामुळे माझ्या सगुण
रुपालाच महत्व देतात. मी शरीराने अन्य
जीवांच्यासारखा असल्यामुळे त्यांच्यामधीलच मी एक आहे असे मानतात. त्यामुळे माझे – परमेश्वराचे स्वरूप न जाणता एक
मानव आहे असेच म्हणतात. मला मानवी शरीराने
मर्यादित करतात. यामुळे त्या <u>अवतारामधील
ईश्वरत्व न पाहाता मनुष्यत्व पाहिले जाते. मनुष्यत्व पाहिले की तेथे रागद्वेष आपोआपच
निर्माण होतात. सर्व मानवी मर्यादा येतात.</u>
<b>यामुळे अवतारामध्ये परमेश्वराला किंवा
अवतारी पुरुषाला सुद्धा आपण कमी लेखतो. त्याची
अवहेलना, निंदा करतो. तिरस्कार करतो. </b></span><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: MR;"><b><br /></b></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-autospace: none;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-bidi-language: SA;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">- "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20_65&product_id=66"><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">श्रीमद्</span><span lang="SA" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> भगवद्गीता</span></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" </span><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">या परमपूज्य स्वामी </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">स्वरूपानन्द </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">सरस्वती लिखित पुस्तकामधून</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">, </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">तृतीय </span></b><b><span lang="HI" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">आवृ</span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">त्ति</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span></b><b><span lang="MR" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; line-height: 115%; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">डिसेंबर २००२ </span></b><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br />
- <b>Reference</b>: "</span><span lang="EN-US"><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&path=20_65&product_id=66"><span style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: MR; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Shreemad
Bhagavad Geeta</span></a><a href="http://store.shrutisagarashram.org/index.php?route=product/product&filter_name=kathopanishad&product_id=104"></a></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">" <b>by Param
Poojya Swami Swaroopanand Saraswati, 3rd
Edition, December 2002</b></span><span lang="EN-US" style="color: #0070c0; font-family: "Mangal",serif; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-size: 11.0pt; mso-bidi-language: SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></p><p>
</p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjG1dgCq90sW_uszNMImbRQxLnJXZT6w0DQtfPw5yPzw8hpLzQqdxqmv4doNawvNB8EOnDoMWFzoB8yiVzwyBF0sLBv_3QoNtA-kKpvT_9P63aYD8bvMGDn2CRAuTuQSPqk_8_TfKqgZ08zIO7UTH3mPvYOwHjC9RQf7LQVr2Os8ekTtdBdVi-80881bZE/s168/ShimadBhagavadGita.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="168" data-original-width="112" height="168" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjG1dgCq90sW_uszNMImbRQxLnJXZT6w0DQtfPw5yPzw8hpLzQqdxqmv4doNawvNB8EOnDoMWFzoB8yiVzwyBF0sLBv_3QoNtA-kKpvT_9P63aYD8bvMGDn2CRAuTuQSPqk_8_TfKqgZ08zIO7UTH3mPvYOwHjC9RQf7LQVr2Os8ekTtdBdVi-80881bZE/s1600/ShimadBhagavadGita.jpg" width="112" /></a></div><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br /></span><p></p><p align="center" class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 0cm; text-align: center;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman",serif; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">- </span><b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">हरी ॐ</span></b><span lang="HI" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: HI; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">–</span><span lang="MR" style="font-family: "Mangal",serif; font-size: 12.0pt; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: MR; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p>Shrutisagar Ashramhttp://www.blogger.com/profile/13639498592573226827noreply@blogger.com